Regeringen och bärföretagen skämmer ut Sverige

När svenskar besöker Thailand eller Vietnamn möts vi av tillmötesgående och vänliga människor som antagligen vill oss väl. När thailändare och vietnameser reser till de svenska bärskogarna är bemötandet ett annat. Ren och skär exploatering av mycket vinstrika företag tillåts med regeringens goda minne. Förutom att det är en fruktansvärd hantering av människor skämmer bärföretagen och regeringen ut Sverige. Det är dags att rensa upp i träsket Reinfeldt, istället för att hålla dem om ryggen.

Läs mer i DN, DN1, DN2, SVD, SVD1, AB

Visst har vi fattiga barn i Sverige!

Den relativa barnfattigdomen har ökat kraftigt i Sverige sedan den borgerliga regeringen började genomföra sin politik. Men centerpartiets Inger Fredriksson vill inte se sanningen i vitögat. Istället för att göra något åt det faktum att nära ett av sju barn i Sörmland lever i relativ fattigdom, enligt den definition som gäller i hela Europa, försöker hon bortförklara statistiken på sin blogg.

Tillskillnad från Fredriksson kandiderar jag till riksdagen för att minska klyftorna. Färre – och helst inga barn – ska leva i ekonomisk utsatthet. Att behöva välja mellan glasögon eller gummistövlar är inte värdigt ett välfärdssamhälle. Inte heller att så många barn inget har berätta i sin uppsats om sommarlovet när skolan börjar. Ett land som gör miljonärerna rikare men de fattiga barnen fler är inne på fel spår.

Mer om fattigdom hos Marika på Storstad, Föreningen Majblomman

Bildt valde oljan

Carl Bildt har gjort sig en förmögenhet på olja. Det är ingen nyhet. Redan när han tillträdde gick debattens vågor höga om hans olje- och gasintressen i Sudan och Ryssland. Och som så många andra politiker – inte minst Bildts vänner i det republikanska partiet i USA – så har han kunnat upptäcka att olja vid sidan om stora förmögenheter även kan kladda ordentligt. Så även på teflonpolitiker som Carl Bildt.

Beskedet om att en förundersökning om folkrättsbrott ska inledas efter den tunga rapport som ett stort antal frivilligorganisationer sammanställt är naturligtvis oerhört. Att en svensk utrikesminister utreds för ett brott som har livstidsfängelse i straffskalan är en politisk bomb. I vanliga fall – och särskilt om det gällt en socialdemokrat – skulle medierna sätta ett väldigt tryck på ministern och regeringschefen.

Rapporteringen om fördrivning, mord och våldtäkter får mig också att tänka på Margot Wallström, som nu är FNs särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Sådant kan en före detta politiker på hög nivå ägna sig åt. Bildt valde oljan.

Expressen, DN, Aftonbladet, SvD, Alliansfritt Sverige, Krassman och Ulrika Falk skriver om detta.

Reinfeldts dyra synvilla

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt anser som bekant att den svenska ungdomsarbetslösheten – en av Europas högsta – är en skapad synvilla. Det skulle vara intressant att höra honom bortförklara den kraftiga ökningen av utbetalda socialbidrag – där drygt 40 procent går till just unga. Om ungdomsarbetslösheten är en synvilla är den väldigt dyr. Statistiken om de ökande socialbidragen är en svidande kritik mot en regering som förlorat kontrollen över arbetslösheten och utanförskapet.

Det tycks dock inte bekomma moderaledaren – eller medierna för den delen. Istället för tuffa frågor till den högst ansvariga bakom den ekonomiska politik som placerar ungdomar i utanförskap tillåts han ställa oppositionen till svars med 100 frågor. Jag nöjer mig med en till Reinfeldt. När ska ni ta ansvar för misslyckandet med jobben och utanförskapet?

En djupdykning i statistiken visar hur tuff situation ungdomar har. Veroncia Palm utvecklar. SR rapporterar liksom Svd. Om Carl Bildts oljeaffärer, som även jag skrivit om tidigare, bloggar Johan Westerholm klokt.

Oljan kladdar på Bildt

Oljan kladdar! Det märker nu inte bara de amerikaner som drabbas av BPs stora utsläpp i Mexikanska gulfen. Även BPs svenska styrelseordförande Carl-Henrik Svanberg och utrikesminister Carl Bildt sitter fast i den kletiga sörjan.

Svanberg hade nog tänkt sig en lung resa i BP där han skulle plocka ner oljepengar i fickor redan stinna av bonusar och rekordlöner i bla Ericsson. Nu är han ytterst ansvarig för en av USAs största miljökatastrofer.

Även Carl Bildt har lånat ut sig till oljeintressen i Lundin. Efter tiden som statsminister plockades också hans fickor fulla med oljemiljoner. Och nu kletar det igen. Rapporten om att Lundin under Bildts tid i styrelsen var med och begick krigsbrott i Sudan kletar nu inte bara ner Bildt personligen utan riskerar också att svärta ner Sverige.

Hitills har oljebröderna Bildt och Svanberg valt samma strategi till den kladdande oljan. Locket på. Det har inte gått så bra för Svanberg som nu får utstå hård kritik för sin passivitet. Frågan är om det går bättre för teflonpolitikern Bildt.

I ett första TT meddelande säger en pressekreterare att Bildt inte kommenterar kritiken som riktar sig mot Bildt personligen utan bara den som rör regeringen. Utrikesminister Bildt vill alltså inte gärna kommentera vad oljedirektören Bildt hade för sig. Det kan man förstå, men knappast acceptera. Bildt bör lägga korten på bordet.

Läs mer på AB, AB2, AB3, Svd, Svd2, Svd3, DN, DN2, DN3, DN4, Expressen, Expressen2. AB

Borg bluffar och Schlingmann slingrar sig - men arbetslösheten den består

Sänkta löner - eller som i det i praktiken snarare blir - mycket små löneökningar under lång tid. Det är den borgerliga strategin för fler jobb. Den ekonomiska politiken med förvärvsavdrag och försämrade trygghetssystem är avpassade för just detta. Expressen avslöjade detta i interna dokument från Finansdepartementet för något år sedan, nu följer Aftonbladet upp med samma "avslöjande".

Man kan ha många synpunkter på ingången i frågan men ännu värre är att den inte fungerar. Arbetslösheten ökar snabbare i Sverige än i EU som genomsnitt. Med Borg och Reinfeldt halkar vi efter länder som Tyskland, Belgien och Finland.

Jag vill se en annan ekonomisk politik. Jag tror inte att sänkta löner är det som bygger Sverige starkt. Istället behövs bättre utbildning och mer forskning. Vi behöver investera i infrastruktur och bostadsbyggande. De små företagen behöver bättre villkor och fler måste jobba i skolan och omsorgen.

Trots att vi har massarbetslöshet misslyckas näringslivet med var femte rekrytering - för att det saknas kompetenta sökande. Men den borgerliga regeringen kasserade strategin att arbetskraften skall rustas genom utbildning så kan kan ta de nya jobben. Komvux skars ner, utbyggnaden av högskolan stoppades och arbetsmarknadsutbildningen lades för fäfot. Kvar blir inget mer än sänkta löner och låglönejobb. Slingra dig ur det Schlingmann.

Mer om dett kan man läsa hos Utredarna på TCO, Emil Broberg och Rasmus Lenefors
Följetongen om Reinfeldt och ungdomsarbetslösheten fortsätter och kommenteras av Peter Andersson.

Vedervärdigt Enochson

Trots att vi ofta har skilda åsikter är det sällan man tycker att borgerliga kollegor i riksdagen är närmast omänskliga. När man applåderade den försämrade sjukförsäkringen kom man nära. Men när Annelie Enochson på sin blogg försvarar Israels dödande av fredsaktivister är gränsen nådd. Det är helt enkelt vedervärdigt. Dessvärre är Enochson inte ensam i sitt försvar av det oförsvarliga. Den israeliska propagandan har sina lydiga verktyg på fler håll. Och man kan fråga sig vem som är en nyttig idiot.

Läs mer på AB, DN, SVD,

Sverige halkar efter och Reinfeldt är ansvarig

Sverige når inte schlagerfinalen och missade fotbolls VM i Sydafrika. Det får stora rubriker i kvällspressen. När Sverige misslyckas med jobben och halkar efter andra Europeiska länder går det förbi med tystnad.

Den borgerliga regeringen gick till val på jobb och minskat utanförskap. I verkligheten blev det tvärtom. Fler är utan jobb och utanförskapet har ökat ordentligt. Även i jämförelse med andra länder har vi halkat efter. När Reinfeldt och Borg tog över 2006 var arbetslösheten i Sverige betydligt lägre än i EUs genomsnitt. Nu ligger vi på samma nivå. Den svenska arbetslösheten var då lägre än den i Tyskland, Belgien och Finland. Idag är den högre i Sverige. (Källa Eurostat)

Regeringen lever gott på att den inte granskas. Finanskrisen får förklara alla misslyckanden. Eller så skapas ungdomsarbetslösheten av en synvilla, ett häpnadsväckande uttalande. Av någon outgrundlig anledning ska Sverige nuförtiden jämföras med Grekland. Genom att sätta ribban så lågt att nästan vem som helst kan komma över har borgerligheten byggt bilden av en framgångsrik politik. Men en europeisk jämförelse visar att det är regeringens egen politik som misslyckats, som lett till högre arbetslöshet i Sverige, större utanförskap i Sverige, ökade klyftor i Sverige. Och ska vi bli ett land med en bättre utveckling måste vi byta färdriktning, byta politik och byta regering.

Idag läser jag Peter Andersson, S-buzz, Ulrika Falk

Arbetslösheten stiger

Arbetslösheten fortsätter att stiga. SCBs dagsfärska siffra är 9.8 procent och 80 000 fler utan jobb det senaste året. Därmed står det klart att regeringen misslyckas med sin viktigaste fråga. Raserade trygghetssystem och orättvisa skattesänkningar gav inte fler jobb – tvärtom.

Därför är det dags för en kursändring i den ekonomiska politiken. Fler jobb måste sättas främst, före sänkta skatter. Det behövs investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur, i kunskap och forskning. Det behövs investeringar i välfärdsjobben och i trygghetssystem. Och det behövs investeringar i en ny arbetsmarknadspolitik. Allt detta finns det konkreta och finansierade förslag om i socialdemokraternas och de båda andra rödgröna partiernas skuggbudget.

Regeringen fortsätter dock på den inslagna vägen. När överskotten de ärvde tagit slut fortsätter man sänka skatterna men lånar nu ihop pengarna. Det är de arbetslösas fel att det inte finns jobb och sänkta löner är melodin för dagen. En farlig utveckling visade inte minst Konjunkturinstitutet före årets lönerörelse.

Mer om jobbmisslyckadet finns i AB. Läser även Alliansfritt om ungdomsjobb och Marika som drar ner byxorna ordentligt och välfärtjänst på Illja Batjan.

SD aldrig vågmästare

Frågan om hur Sverigedemokraterna ska hanteras i politiska församlingar där partiet får platser i tycks närmast överintressera medierna. Även lokalt hävdas att det är en fråga som kräver svar. För mig som socialdemokrat är det inte så svårt. Vi samarbetare inte med högerpartierna i fullmäktige idag, varför skulle det vara annorlunda med ett ännu mer extremt högerparti? Att beskriva Sverigedemokraterna som potentiella ”vågmästare” är märkligt. En röst på Sverigedemokraterna kan bara stärka högersidan i politiken. Med socialdemokraterna får de inget inflytande.

Ett val där alla förlorade

För något år sedan hade jag lite tid över innan ett möte i parlamentet i London. En promenad i kvarteren runt Westminster ledde mig till Cowley Street och Liberaldemokraternas kontor. Från den extremt oansenliga partihögkvarteret kan nu en av valets alla förlorare, LibDems partiledare Nick Clegg avgöra vem som får bilda regering. Trots att den förväntade Clegg-effekten uteblev har partiet något av en vågmästarroll.

Även de övriga två partiledarena Cameron och Brown lär vara missnöjda. Cameron har inte mandaten nog för att bilda sin majoritets regering och Browns förlust av 100-talet mandat svider rejält. Ännu värre blir det om han dessutom måste lämna nr 10. Om det blir så avgörs inte minst av Nick Clegg.

Frågan är dock om inte alla britter är de allra största förlorarna. Med stora underskott och hög arbetslöshet i spåren av den finanskris som slog mycket hårt i London, krävs en stark regering. Det skulle inte förvåna om det snart är dags för britterna att gå till valurnorna igen. Hur än regeringen ser ut kan den så svårt att överleva de 4-5 år som brittiska regeringar brukar bestå.

Mer om valet kan man läsa i DN, DN2, SvD, Svd2, Aftonbladet och Expressen

Svag sista budget från Borg!

Arbetslösheten biter sig fast, tillväxten revideras ner och inga nya insatser vidtas för jobben. Därmed kommer utanförskapet att växa och klyftorna fortsätta vidgas. Sammanfattningsvis kan betyget på regeringens vårbudget inte bli annat än lågt.

Med tanke på att Sverige halkar efter andra EU-länder och arbetslösheten ökat kraftigare här än på andra håll är det märkligt att så lite görs för jobben. Inga nya satsningar på arbetsmarknadsutbildning eller komvux är närmast tjänstefel i detta läge. Inte heller infrastrukturen fick mer än vad som meddelades för långt över ett år sedan. Regeringen fortsätter också att negligera byggandet som en viktig drivkraft för konjunkturen. Indragningen av 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen kommer att leda till fortsatta uppsägningar i dessa sektorer.

Anders Borg fortsätter att glädjas åt att den svenska ekonomin inte havererat som några av de kring Medelhavet. Men att jämföra sig med dessa länder är knappast relevant för Sverige. Och hade inte Borg fått ärva stora överskott från den socialdemokratiska regeringen hade förstås underskotten varit väsentligt värre också här.

Med denna sista (?) och svaga budget från regeringen har den röd-gröna oppositionen ett bra tillfälle att visa på visioner, handlingskraft och en alternativ väg för jobb, klimatpolitik och minskade klyftor.



Läs mer i DN, DN2, DN3, SvD, Svd2, SvD3, E24, AB
och bloggar som Alliansfritt, S-buzz

Regeringsskutan läcker som ett såll

Regeringsskutan läcker som ett såll. I lagom stora smakbitar portioneras vårbudgeten ut till medier och väljare. Fast samma klang och jubelföreställning som senast det begav sig ser det inte ut att bli. Reinfeldt tvingades slå fast att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bestå om borgarna får fortsätta regera. Infrastrukturpengarna visade sig vara samma pengar som regeringen redan presenterat. Anders Borg har haft pressträff för att berätta att det inte är höginkomsttagarna som vunnit på regeringens politik, fast alla hans tabeller visade just det. Dessutom har Anders Borg berättat att det är dags att dra in 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Enligt finansministern finns så mycket pengar i välfärden att det räcker och blir över. Och nu sägs han dessutom revideras ner prognosen över den ekonomiska tillväxten som hackar betänkligt.

Om man ovanpå det lägga rejält högre arbetslöshet, ännu mycket kraftigare ökad ungdomsarbetslöshet, ökat ”utanförskap” och kraftig ökning av socialbidragen så kan man konstatera att det kan bli svårt för borgerligheten att klara höstens val.

Skatteverket för fusk och brottslighet

Efter den av regeringen skapade krisen på Försäkringskassan står Skattverket på tur.
Hårda sparkrav har redan inneburit nästan 1000 färre anställda på ett par år och nya underskott gör att den utvecklingen fortsätter. Det öppnar upp för än mer skattefusk.

Redan idag går statskassan miste om en bra bit över 100 miljarder kronor i fusk och fel. Nya krångliga regler och avdrag som regeringen infört gör dessutom fuskmöjligheterna – och därmed kontrollbehovet – större. Att regeringen nu rustar ner kampen mot den ekonomiska brottsligheten är mycket märkligt.

Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit fram ett brett program mot skattefusk och ekobrott. Dessutom har man anslagit mer pengar till Skatteverket. Det är viktigt att förfallet i centrala statliga verksamheter stoppas. Välfärd och trygghet bygger på att myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan fungerar.


Ser att det annars mest handlar om annat i medier och bloggar. Rödgröna kör gemensam kampanj, Svd rapporterar om Duellen mellan Sahlin och Reinfeldt och den kommenterar även Peter Andersson och Röda Berget.

Regeringen misslyckas med jobb och "utanförskap"

Arbetslösheten har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om färre arbetslösa har de blivit ca 100 000 fler. "Utanförskapet" har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om att fler skulle komma in i stugvärmen är ca 70 000 fler utanför, enligt det sätt att räkna som moderaterna använde före valet. Därmed har regeringens politik misslyckats på de mest centrala områdena.

Det inser förstås borgerligheten. Därför försöker man hitta nya sätt att räkna utanförskap på. Därför lägger man ut dimridåer om jobb och arbetslöshet. DN försöker reda ut begreppen i en artikel idag och frågan debatteras även i Riksdagen i dag.

Jobbmisslyckandet ska ställas mot de massiva skattesänkningar som genomförts med argumentet om att det skulle ge fler jobb. Politiken har inte fungerat. Den som vill höra Anders Brogs senaste bortförklaringarna till detta kan lyssna på debatten i riksdagen.

Läser även Peter Andersson om justitieministerns klavertramp och s-buzz för bra överblick

Knölig avtalsrörelse

Den är knölig, avtalsrörelsen. Dagens varsel om konflikt från Handels är därför inte så oväntat. Trots att avtalet går ut om en vecka får arbetsgivarna nämligen inte förhandla, det har överdirektörerna på Svenskt Näringsliv bestämt. För att få fart på det hela läggs varslet. Kanske får det Dag Klackenberg att återigen strunta i vad hökarna på Storgatan bestämt och struntar i den samordning som arbetsgivarna påbjudit. I sak kan man nog tycka att det inte är några ohemula krav som facket ställer. Det handlar om ganska modesta lönelyft i en branch där många är lågavlönade.

Läs mer på DN, Aftonbladet, Expressen och SvD

Obama bygger ut när Reinfeldt river ner

Riktning spelar roll i politiken. När president Obama lyckas genomföra sin reform av sjukförsäkringen finns många brister kvar, men det går åt rätt håll för den som tycker att alla borde omfattas sjukvård till rimlig kostnad.

Det svenska trygghetssystement är förstås mycket bättre på de flesta sätt även efter att reformen i USA har genomförst. I Sverige är dock riktningen fel. Den moderatledda regeringens reformer gör vården mer ojämlik och ger mer makt till vårdföretag än patienter. När Obama vill ge fler möjlighetet till vård väljer Reinfeldt att öppna upp för lösningar där ett fåtal kan få vård mot betalning och andra stängs ute.

Mer om detta kan läsas i SvD, DN, DN2, Aftonbladet, Expressen, Peter Andersson

Moderaterna ger upp jobben!

När Moderaterna lanserar sin politik för att vinna landets kvinnor, som helst röstar rödgrönt, är det inte jobben som står i centrum. Tvärtom gör partiet vad som helst för att slippa prata om valets viktigaste fråga. Istället ska Reinfeldt prata om "trygghet".

Men det kan inte vara den trygghet det innebär att fler har jobb eller att den som blir av med jobbet har en bra a-kassa och möjligheter till utbildning. För de arbetslösa blir fler, utanförskapet växer och trygghetssystemen har försämrats. Troligen menar Moderaterna inte heller den trygghet det innebär att veta att de gamla föräldrarna har det bra i äldreomsorgen eller barnen på förskolan. För de sänkta skatterna har inneburit att 25000 välfärdsjobb, i äldreomsorg, sjukvård och skola, har försvunnit bara det senaste året och 70000 sedan valet.

Den Socialdemokratiska jobbkongresen har däremot lagt fast en lång rad förbättringar av tryggheten. En jobbpolitik med fokus på att fler ska anställas, istället för sänkta skatter till dem som inte nyanställer. En ekonomisk politik där vi investerar i välfärdsjobben och bostadsbyggandet, istället för att låna till skattesänkningar. En utbildningspolitik som öppnar dörrar för fler, istället för att minska på arbetsmarknadsutbildning, Komvux och högskolan.

Läser att Mona Sahlin tycker att Moderaterna är för mycket PR och för lite parti. Det ligger mycket i det. Andra som kommenterar detta är Alliansfritt, Högberg och HBT-sossen

Elefanten i lönerörelsen

Som en elefant i en porslinsfabrik kastade sig Urban Bäckström, direktörernas överdirektör i Svenskt Näringsliv, in i avtalsrörelsen för några dagar sedan. Facken ville har reallöneökningar och det tyckte UB var oansvarigt. I själva verket är det tvärtom. Svensk fackföreningsrörelse tar ett mycket stort ansvar, både för medlemmarnas löneutveckling och den svenska konkurrenskraften.

Oansvarigt är dock det sätt som arbetsgivarna agerar. Man gick ut med 0-avtal, kan nu tänka sig några tiondelar i löneökningar men har själva beviljat sig stora löneökningar och nya bonusar samtidigt som ägarna ökar utdelningarna. Jag har tidigare beskrivit i andra blogginlägg hur lönernas andel av produktionens resultat minskat i decennier. Det råder ingen tvekan om att direktörerna gör sitt bästa för att fortsätta den utvecklingen.


Läs mer om detta i Aftonbladet, AB, AB2, AB3
Jag läser även spännande bloggar som Peter Andersson, Alliansfritt och S-buzz
'

Sänk avgiften och förbättra försäkringen istället

En av borglighetens första åtgärder i regeringsställning var att försämra a-kassan och höja avgifterna. Det innebar att en halv miljon människor lämnade försäkringen. Sedan dess har frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring utretts och diskuterats.

För en tid sedan begravdes frågan av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, som verkar ha släppt den helt. Men folkpartiet framhärdar. Kanske är det eftertänksamhetens kranka blekhet som drabbat liberalerna. Det var knappat begåvat att slänga ut så många ur trygghetssystemen genom de försämringar man drev igenom, men det är heller knappast seriöst att ge sig på Littorins havererade projekt.

Vill man göra något åt a-kassan ska man reparera försäkringen med rimligare ersättningsnivå och lägre avgift. Och tänk, just det har folkpartisterna motsatt sig i flera år.

Kampanj mot straffskatten på pension

Idag drar socialdemokraterna igång en kampanj mot straffskatten på pensioner. Den som går i pension får ju nuförtiden inte bara lägre inkomst, utan regeringens skattepolitik innebär att man dessutom får högre skatt.

Kampanjen behövs. Statsminister Fredrik Reinfeldt och andra borgerliga regeringsföreträdare har försvarat skattediskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i andra länder som t.ex. Finland, trots att det inte alls är fallet. En undersökning från PRO visar tvärtom att det vanliga är att pensionärer betalar lägre skatt, inte högre. Att Reinfeldt kör med omvänd ”pensionärsrabatt” får anses ganska speciellt.

Moderaternas politik med högre skatt för pensionärer bygger på idén om att jobb skapas genom att klyftorna i samhället ökar. Men hade politiken fungerat så hade fler kommit i arbete. Verkligheten visar tydligt ett annat resultat. De arbetslösa är nu 100 000 fler jämfört med för tre år sedan, utanförskapet är högre, arbetskraftsutbudet är sjunkande och sysselsättningen är lägre. Och det går sämre för Sverige jämfört med andra länder. Det behövs både rättvisare skatter och en jobbpolitik värd namnet för att Sverige ska ta vara på sina möjligheter.


Läs Ibrahim Baylan på SvD och S-buzz. DN, GP, AB och Roger Jönsson skriver också om det

Höginkomsttagarna vinner igen!

Det är höginkomsttagarna som vinner på de subventionerade hushållstjänsterna och det har bara skapat tusentalet nya jobb, till en rejäl kostnad. Hade pengarna satsats i vår gemensamma välfärd hade det blivit dubbelt så många jobb. Det har man kunnat läsa i olika undersökningar under de senaste dagarna. Jag har själv bloggat om just detta tidigare men när Almegas famösa rapport presenterades gick debatten helt överstyr. Städbolagens särintresse, höginkomsttagarintresset i borgerligheten och journalister som själva gör stora avdrag styrde bort frågan från verkligheten och den blåstes upp något helt oerhört. Nu tycks den vara tillbaka där den förtjänar att vara – som ytterligare en reform för landets höginkomsttagare. Och så kanske vi kan få debattera viktiga jobbfrågor istället.

Mer i AB, AB2 och bloggar som Alf Svensson och Röda Malmö
Idag får man heller inte missa Alliansfritt.

Ideologiskt experiment hotar tågrafiken

Dagens s-krav på att stoppa avregleringen av järnvägen är en oerhört viktigt. När man bor en timme från Stockholm med tåg är det dessutom en fråga som berör i vardagen. Trots att det svenska järnvägssystemet lider av kapacitetsbrist har regeringen i första hand ägnat sig åt att avreglera och privatisera politiken. Det får inte fler tåg att gå i tid, på för få spår med stor trängsel.

Ett viktigt skäl mot avregleringen är att den regionala tågtrafiken hotas. Fjärrtågen –direkttågen mellan Stockholm och Göteborg till exempel, är mer lönsamma att trafikera. Med ett avreglerat system finns det uppenbar risk att den högre betalningsviljan hos fjärrtågsresenärerna kommer att förändra trafikutbudet. Alltså färre regionaltåg och färre stopp för fjärrtågen, vilket leder till sämre utbud för resenärerna. Därmed blir det också dyrt för skattebetalarna. De mindre attraktiva sträckorna lämnas till samhället att betala om det ska gå några tåg. Vinsterna privatiseras och förlusterna får bäras av oss alla. Det är borgerliga politik i ett nötskal.

Men hur blir då tågtrafiken bättre. Jo, genom investeringar i utökad kapacitet. Utan möjlighet att köra fler tåg oftare kommer problemen inte att lösas, även om våren kommer och snön smälter. Och att låta lönsamma linjer bekosta mindre lönsamma är en god fördelningspolitik

Mer om detta bloggar Roger Jönsson och Peter Andersson.

Bakhal ekonomisk politik får Sverige halkar efter

Sverige fortsätter att halka efter. Det visar statistik från Eurostat. Medan genomsnittet för EU är positivt de två senaste kvartalen fortsätter Sverige att tappa. Jag har vid ett flertal tillfällen beskrivit hur vår ekonomi tappat mer än EU och hur arbetslösheten ökar fortare hos oss än i andra EU-länder. Även i OECDs välståndsliga tappar Sverige.

Statsministern och näringsministern har förklarat det med att finanskrisen slår hårdare mot Sverige eftersom vår export tappat mer och att vi är mer exportberoende än andra. Men det stämmer inte. Svensk export har snarare klarat sig bättre än andra och när det gäller exportberoende ligger vi, enligt Eurostat och Svenskt Näringliv, i mitten av de europeiska länderna. Förklaringen till det bakhala Sverige får sökas på andra håll.

En sådan är förstås att den svenska regeringen gjort mindre för att stimulera ekonomin än andra. En annan är att den ekonomiska politiken i Sverige har gått ut på att sänka skatter för grupper med god ekonomi och försämra för utsatta grupper. Därmed har konsumtionen tagit en hel del stryk. Effekten av varsel, sämre ersättningsnivåer för den som blir av med jobbet och att många lämnade tryggheten när regeringen höjde avgifterna i a-kassan förstärker detta ytterligare. Det är alltså regeringens ekonomiska politik som gör att vi halkar efter. Det innebär samtidigt att en annan politik kan få oss att ta igen det vi nu förlorar.

Fast om detta handlar förstås inte debatten. Pseudofrågor som bidrag till hushållstjänster får istället dominera.

Svd, Aftonbladet, DN skriver om det och Peter Andersson, HBT-sossen bloggar om det medan S-buzz visar sina hemligheter. Ser nu att även Alliansfritt skriver om att Sverige halkar efter.

Fler jobb när städavdraget används i välfärden

Frågan om subentioner till hushållstjänster har debatterats flitigt. En skruvad rapport från tjänsteföretagen och en debattartikel på Svd fick den dessutom att gå snett. Det tusental nya jobb som i verkligheten skapats av reformen skulle ha blivit dubbelt så många om pengarna istället satsas i välfärden. Medan kommuner och landsting fått skära ner ca 70 000 personer i vården, skolan och omsorgen sedan valet - 25 000 bara det senaste året - tillåts 1000 hårt subventionerade städjobb för i första hand höginkomsttagare framstå som något fantastiskt. Det är det inte.

Nu kan förhoppningsvis viktigare och större frågor diskuteras framöver. Jag lyfte själv fram några sådana saker i ett annan inlägg här nedan. En annan lyftes av de rödgröna partiledarena idag: det är dags att avskaffa straffskatten på pensioner.

Läs även AB, Peter Andersson och Högberg om detta.

Kan någon rädda centern?

Ytterligare en opinionsmätning visar att de borgerliga har problem. En stabil rödgrön ledning samtidigt som centerpartiet återigen placerar sig under spärren till riksdagen sänder sannolikt kalla kårar in i borgerligheten. Centerpartiets kräftgång är inte konstig. De många sveken i miljöpolitiken har gjort den gröna profilen grå. De liberala väljarna i storstäderna skrämdes sannolikt bort av FRA och Ipred. Och när den gamla basen - som värnar regionalpolitiken och en politik för hela landet - hör centerns partiledare fabulera om städjobben i Lindingö, Danderyd och Täby så finns förstås inte så mycket kvar. Frågan är om direktörerna i Svenskt Näringsliv kan rädda centern den är gången?

Även i SvD, hos Peter Andersson, Laakso på uppstuds, Johan Westerholm

Ny politik kan ge unga jobb

En av samhällets viktigaste uppgifter är att se till att unga människor kan få ett arbete. Det ger självbestämmande och möjligheter att förverkliga sina egna liv.

Idag misslyckas Sverige med det. Den svenska ungdomsarbetslösheten i är bland den högsta i Europa. Var tredje ung person saknar jobb. Det är tydligt att regeringens ekonomiska politik, som bygger på stora skattesänkningar och försämringar för arbetslösa, inte fungerar. Inte heller de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som ungdomsgarantin, fungerar. Bara en av tio unga i garantin får praktik eller utbildning. Och på utbildningsområdet har försämringarna stått i kö. Komvux har skurits ner och det är en mindre andel av de unga som får plats på högskolan.

Även regeringens enskilt dyraste insats – nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga – visar sig nu ha misslyckats. En granskning som Rapport gjort visar att det inte gjort någon som helst skillnad. Det är inte så konstigt. Regeringens egna expertmyndigheter gjorde tummen ner redan före sänkningen. Även bidragen till hushållstjänster ger få jobb i verkligheten, det är bara när Almega och de borgerliga kampanjar som det framställs som framgångsrikt.

Nu behövs en omsvängning i politiken. Istället för sänkta skatter för de som har jobb borde insatserna riktas mot dem som behöver ett jobb. Socialdemokraternas insatser i form av en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften för de soloföretagare som gör sin första anställning och för alla som anställer en arbetslös ungdom är mer träffsäkra och billigare för statskassan. Därmed kan även utbildningsmöjligheterna bli fler, välfärdssektorn få mer resurser för att anställa fler och samhället vara aktivt i bostadsbyggande och satsningar på gröna jobb. Så kan vi skapa fler möjligheter för unga till både jobb, självbestämmande och ökad framtidstro.

Mer på dessa teman kan man läsa i Expressen och hos bloggare som Peter Andersson, Alliansfritt, Röda Berget och Storstad.

Dags att sätta jobben före skattesänkningar

Moderaterna ska kampanja för bidraget till hushållstjänster. Kanske känner Schlingmann ett behov av att mobilisera basen i Danderyd, Täby och Lidingö. Det är där, bland landets höginkomsttagare som de subentionerade hushållstjänsterna är populära.

Moderaterna vill i sin nya kampanj för bidragsstödda hushållstjänster sälja in det hela som en viktig jobbfråga. Man bygger alltså sin politik på den Almega-rapport som starkt bör ifrågasättas. De nya jobb som avdragen under 2009 räcker till handlar om något tusental. Dessutom till en kostnad som gör att nästan dubbelt så många jobb skulle ha skapats i äldreomsorgen eller förskolan - om pengarna satsats där istället.

Stödet till hushållstjänster skapar alltså färre jobb än vad pengarna skulle gjort om de satsas i välfärden. Det bidrar till att öka klyftorna ytterligare eftersom det är 26 gånger vanligare att höginkomsttagare använder tjänsterna än att låginkomsttagare gör det. Och det löser inte livspusslet för stressade barnfamiljer. En övervägande majoritet används av personer över 40. Det är dags att moderaterna sätter jobben före skattesänkningar. Det skulle vara värt en kampanj.

Bloggar att läsa idag är Alliansfritt, Peter Andersson, Röda Berget

Syna bluffen från Almega - få nya jobb i hushållssektorn

Debatten om att subventionera hushållsnära tjänster kom i gång igen under veckan som gick. En mycket svag rapport från Almega fick okritiskt sätta bilden; att stödet till dem som köper tjänster skapat mängder av nya jobb. Men journalisterna har gjort ett dåligt jobb när det gäller att granska påståendet. I själva verket kan bara tusentalet nya jobb ha skapats till en mycket hög kostnad som kunnat skapat fler jobb om de används effektivare.

Skatteverket har berättat att man beräknar att man ska betala ut 600 miljoner kronor 2009. Det innebär att tjänsterna omsatt 1.2 miljard. Antag att det är lite för lågt räknat så vi höjer omsättningen till 1.5 miljard. Ett ledande företag i denna bransch tar 350 kronor i timmen för sina tjänster. Dividerar man den totala omsättningen med timkostnaden får man fram att ca 4.3 miljoner timmar fakturerats. Omräknat till heltidstjänster (1800 timmar) innebär det att det handlar om knappt 2400 heltidstjänster. Och så ska man veta att regeringen räknade men att det redan jobbade något tusental personer vitt i denna bransch före subventionen. De nya jobb som kommit till kan kanske handla om något tusental. Och pengarna, de 750 miljoner kronor som statskassan subventionerat kalaset med, skulle räcka till knappt 2000 NYA jobb i vår gemensamma sektor som under samma period förlorat 25 000 anställda.

Det är alltså något skumt med Almegas rapport och bevakningen av den är mycket svag. Likt megafoner för ett litet särintresse basunerar tidningar och andra medier okritiskt ut bilden av något oerhört stort och betydelsefullt. Samtidigt vet vi att det är de som har det bäst ställt som nu får ytterligare ett bidrag av staten, att lägga till den långa rad av stora skattesänkningar som denna grupp kunnat kvittera ut. Det är måhända besvärligt för de röd-gröna att ta debatten om detta baserat på den bild som företagarna som lever gott på detta försöker sätta. Men med verkligheten som grund kan det inte råda något tvivel om att bidragen till hushållstjänster ska bytas bort till något som skapar fler jobb. Och helst då i verksamheter som vi alla är beroende av och kan ha nytta av.

Läs mer om ämnet på Svd,

Bloggar om det gör även Marika på Storstad

Så ska jobbmisslyckandet döljas

Det röd-gröna försprånget i opinionen håller i sig. Kanske bidrar det till en stress hos moderaterna att försöka dölja sitt misslyckade med jobben. Vallöftet om färre i arbetslöshet och utanförskap har spruckit men nu måste ytan poleras upp. 65000 praktikanter ska därför dumpas på våra myndigheter.

Samtidigt har bara det senaste året 25000 tjänster försvunnit i kommuner och landsting (1000 bara i mitt län). Sedan valet är det ca 70 000 färre som jobbar i skola, äldreomsorg, sjukvård och andra viktiga välfärdsjobb, enligt SCB. Om regeringen inte varit så pigga på stora skattesänkningar skulle fler kunnat jobba kvar i välfärden. Då hade behovet av att dumpa praktikanter på myndigheterna varit betydligt mindre.

Nu ska sägas att jag tycker att det är bra att det inrättas praktikplatser i såväl stat, kommun, landsting och näringsliv. Det kan vara ett första steg in i arbetslivet för unga och en nystart för den som blivit arbetslös. Men för att det ska kunna bli en sådan start kan man inte dränka en ganska liten organisation med folk som rimligen knappt kan få handledning eller möjligheter att stanna kvar. Och man kan ju undra hur moderata ministrar motiverar för sig själva att man använder sig av den värsta sortens ”AMS-politik”.

Läs mer i DN och Svd samt Peter Andersson

Annat läsvärt finns som vanligt hos Alliansfritt och Krassman

När ska någon avgå?

Tågkaoset fortsätter. Trots att det är flera dagar sedan det snöade är det svenska tågsystemet närmast lamslaget. Men med blå himmel och s0lsken fortsätter aktöererna att skylla på väderläget. Det är djupt otillfredsställande. Får man inte tågen att avgå är det nog dags för någon ansvarig att göra det. SJs VD, styrelseordförande eller infrastrukturminister Åsa Torstensson ligger närmast till hands.

Den senare har under denna mandatperiod främst ägnat sig åt att arbeta med en ideologiskt motiverad avreglering av järnvägstrafiken och till att prioritera motorvägsprojekt. Nu ägnar hon den mesta tiden åt att skylla ifrån sig. Om det inte är vädrets fel är det socialdemokreternas. Det egna ansvaret efter snart fyra år i regeringsställning är en väl förborgad hemlighet.

Mer kan läsas på DN, DN2, Svd, Svd2, AB, AB2, Exp, Exp2

Ett svek till mot de utförsäkrade

Några kronor mer lovade Sven Otto Littorin de utförsäkrade som flyttats över till arbetsförmedlingen. Så blev det inte. Det blev mindre. Det visar statistik från Försäkringskassan. Det är ytterligare ett svek i den tragiska farsen om sjukförsäkringen.

Läs mer på Svd, och Aftonbladet samt hos Peter Andersson

Dags att tåget går som tåget!

Har man en timme till Stockholm med tåg har vinterns ständiga tågproblem varit oerhört påfrestande. Försenade tåg och inställda tåg har närmast varit regel, i alla fall är det upplevelsen. Att SJ och banverket inte har klarat uppdraget är självklart. Och att regeringen istället mest jobbar med sin avreglering av järnvägen gör inte saken bättre. Det behövs tunga tåginvesteringar snarare än ideologiska experiment. Dagens hearing i riksdagen kan förhoppningsvis leda fram till bättre prioriteringar i politiken.

Läser sedan i AB att det var älgarnas fel att tågen inte går..-)

Moderaterna fortsätter mörka pengarna

Moderaterna vill fortsätta mörka från vilka personer eller företag som partiet får stora gåvor. Justitieminister Beatrice Ask vill inte lägga fram någon lagstiftning om detta och moderaterna och kristdemokraterna vill inte att den frivilliga överenskommelse som partierna har ska reglera detta. Man kan undra vilka kopplingar de vill dölja?

Moderaterna sticker ut som det parti i Sverige som får störst donationer från hemliga bidragsgivare. Det handlar om ca 80 miljoner under några år på 2000-talet. Partiet hävdar styvnackat att det inte är något som andra ska lägga sig i. Men självklart öppnar hemlighetsmakeriet för korruption. Kan man köpa Moderterna? Får partiet donationer av de 200 svenskar som fått mellan en och drygt 40 miljoner i sänkt skatt? Ingen vet för Moderaterna mörkar.

Pengar i politiken är givetvis intressant och borgerliga krafter har sedan länge kritiserat de miljoner som fackföreningsrörelsen stöttat Socialdemokraterna med. Men det är något som sker helt öppet. Idag kan ingen hävda annat än att de borgerliga har ett stort ekonomiskt övertag. Valbudgetarna på den borgerliga sidan är nästan dubbelt så stora som oppositionens. Till det kommer hela näringslivets insats som vida överstiger fackföreningsrörelsens. Den ekonomiska makten har idag också regeringsmakten. Det märks på politiken.

Mer om pengarna i politiken kan man läsa i denna rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja
Mer om moderaterna finns på DN, DN2, DN3

Läser även Peter Andersson och Veronica Palm som följer upp debatten om sjukförsäkringen och alltid intressanta Alliansfritt.

Färre i välfärden med Reinfeldt, det är skandalen!

Välfärdsarbetarna blir färre, enligt nya siffror från SCB idag. Över 100 000 färre jobbar inom kommuner och landsting jämfört med i sista kvartalet 2006. Korrigerar man det för en mätförändring är det ca 70 000 färre i välfärden nu jämfört när regeringen tillträdde.
Påstående att regeringen valde skattesänkningar före jobben i välfärden får därmed sin bekräftelse.

Några artiklar om detta i landets tidningar har jag dock inte hittat. Där skriver man hellre om valfusket inom moderaterna. Säkert allvarligt men både jobbfiaskot och nedskärningarna i välfärden borde vara mer intressanta.

Jobben är skandalen

Tidningarna är fyllda med reportade om den moderata valfuskskandalen. Men den stora skandalen som moderaterna borde hängs ut för är misslyckandet med jobben. Ett fåtal artiklar handlar om hur de borgerliga bryter sitt vallöfte och inte klarar av att minska arbetslösheten under mandatperioden.

Att frågan är politiskt viktig förstår man av de felaktigheter som regeringen sprider omkring sig. Reinfeldt själv försökte i partiledardebatten få det till att sysselsättningen ökat, trots att den minskat. Jan Björklund hävdade i Ekots lördagsintervju att sysselslättningen minskat för att regeringen minskat utanförskapet. Men utanförskapet har ökat med 70 000 enligt Riksdagens Utredningstjänst och sysselsättningen beräknas på den totala befolkningen i arbetsför ålder. Så det var också fel. Så nu räcker det med interna skandalreportage om moderaterna. Granska misslyckadet med jobben istället!

Men i brist på det får ni hålla tillgodo med annat. Fuskskandalen skrivs det om i SvD, SvD2, Svd3, DN, DN2, Aftonbladet, Expressen om samma sak i piratparitet. Läser också bloggarna Viktor Tullgren, Peter Andersson, Alliansfritt

Moderata motsägelser!

Så har då moderatledaren själv kommenterat valfusket inom moderaterna. Men han är ingen mästare på rena och klara formuleringar. Reinfeldt säger nästan ingenting och tar inte ställning för eller emot just någonting. Fast han säger att man inte ska peka finger för det kan vara oskyldiga som pekas ut. Orsaken till denna försiktighet menar statsministern, är att det är nomineringstider och så kan alla möjliga försöka skada alla möjliga.

Kanske är det att se som att partiordförande Reinfeldt tar partisekreterare Schlingmann i örat för han har tydligen en annan uppfattning och har kraftigt fördömt det hela. Att provvalet inte verkar helt lysande skött verkar ställt utan allt rimligt tvivel men den moderata krishanteringen är måhända lika dålig. Om den kan man läsa mer hos Alliansfritt.


Läs även mer på DN, DN1, DN2, DN3, SVD, SVD2, SVD3, SVD 4, Aftonbladet, AB2, AB3, Expressen
Peter Andersson och Alliansfritt bloggar om det

Få jobb - stora avdrag för högavlönade

Det är föga förvånande högavlönade som vinner på de skattesubventionerade hushållstjänsterna. Det visar en undersökning från SCB.

Siffrorna är också intressanta för att de visar att reformen inte skapat särskilt många jobb. 880 000 000 miljoner kronor har fakturerats. Om timkostnaden för tjänsterna som fakturerats ligger på 250 kronor, vilket är lågt räknat, ger det 3 520 000 arbetade timmar. Om man räknar om det i årsarbetare (1700 timmar) landar vi på drygt 2000 heltidstjänster. De som trodde att det skulle skapas en massa nya jobb borde vara besvikna. Men som vanligt kan höginkomsttagarna glädjas åt ännu en bonus från Borg.

Läs mer hos Svd, Expressen

(M)inistrar skyller ifrån sig

Reinfeldt skyller ungdomsarbetslösheten på ungdomarna. Idag är nästa m-minister ute och skyller ifrån sig. Cristina Husmark-Persson försöker nämligen få regeringens politik att vara Försäkringskassans fel. Stora besparingar på kassan och rader av lagförändringar har helt enkelt gjort jobbet oerhört svårt och leder förstås till en pressad organisation. Det är regeringens ansvar men det är inget man vill låtsas om.


Läs gärna mer på Alliansfritt

Gärna en god gärning - men först ett rejält skatteavdrag

Välgörenhetsindustrin har det jobbigt. Skandalerna i Röda Korset avlöser varandra och förtroendet bland givare och fotfolk lär ha fått sig en rejäl smäll. Men att leva gott på andras känsla att göra gott är inte bara något som gäller Röda Korset. Det aggressivt satsande Postkodlotteriet är ett annat exempel där pengar går både till bolaget som äger det hela och till miljonlöner till VD. Uppenbarligen är de bekymrade över hur omvärlden ser på dem, jag har fått svara på flera undersökningar om hur jag uppfattar lotteriet och definierar begrepp som ”marknadsdriven välgörenhet”.

I politiken vurmar nu Kristdemokraterna för mer av välgörenhet och det behöver ju inte vara fel. Fast nu ska den visst ske på skattebetalarnas bekostnad. Tanken är att man ska få göra avdrag för gåvor på sin skatt. Alltså gärna en god gärning - men först ett rejält skatteavdrag. Idén är ett vallöfte och en utredning är både tillsatt och slutförd. Utredaren fick som direktiv av regeringen att han skulle ta fram lagtext även om han kom fram till att det var en dum idé – vilket han förstås gjorde. Som någon sorts protest föreslog han dessutom att det skulle finansieras med försämrade reseavdrag. Det är faktiskt stor komik i en värld fyll av paragrafer och torra lagtexter.

Ansvarfulla fack - oansvariga arbetsgivare

Igår rapporterade fler medier om ökade utdelningar i börsbolagen. Sedan tidigare har vi sett en bonuskarusell och kraftiga löneökningar till direktörer. Samtigt har arbetsgivarna gått fram med 0-avtal med hänsyn till "det ekonomiska läget". Att det är orimligt och hycklande borde stå självklart för alla.

Fast det finns förstås undantag. Idag rycker moderata Svenska Dagbladet ut till försvar mot löntagarnas rimliga anspråk. De har ju fått lägre skatt och skall följdaktigen nöja sig med en mindre andel av det produktionsresultat de jobbat ihop åt sina ägare. Det är förstås ett resonemang som haltar betänkligt även om det förvisso är en bärande del av regeringens ekonomiska politik - som ska ge lägre löner. Man kan ju tillexempel undra om också dyrare a-kassa och skatten på trafikförsäkringen ska läggas på i form av högre löneanspråk? Så resonerar förstås ingen seriös förhandlare.

Nu behöver vi inte vara särskilt oroliga. De lönekrav som lagts fram av facken är redan i utgångsläget balanserade och rimliga. Svensk fackföreningsrörelse fortsätter att ta ansvar för både jobben, konkurrenskraften och reallöneökningar för sina medlemmar.

Mer om dett kan man även läsa hos Peter Andersson

Hycklarna i näringslivet

Inga löneökningar, det klarar inte företagen. Så har det låtit från arbetsgivarna under vintern. Men pengar har det funnits både till stora löneökningar och bonusar för direktörerna och nu också till utdelningar. Samtidigt ger Riksbanken onda ögat till den svenska fackföreningsrörelse som mer än något annat tar ansvar för jobben. Det finns skäl att understryka det som LOs chefsekonom säger om att det inte är lönesidan som driver upp någon svensk inflation.

Jag har skrivit det förr och det förtjänas att upprepas: lönerna halkar efter och ägarna tar en allt större del av produktionens resultat. Att mot denna bakgrund - och med de egna excesserna i löner, bonusar och utdelningari bagaget - hävda o-avtal är skamligt. Hycklarna i Svenskt Näringsliv borde inte bara skämmas utan också betänka sitt eget ansvar för en ansvarsfull utveckling av löner och ersättningar. Däri ligger nämligen ett stort hot mot en lönerörelse som skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Mer om räntan kan man också läsa i DN, DN2 och DN3 samt AB

Arbetslösa ungdomar får skylla sig själva, enligt Reinfeldt

Statsministern försöker ofta hävda att han tar ansvar. Men för att ta ansvar skyller han väldigt mycket på andra. Nu senast förklarar han den höga ungdomsarbetslösheten som hans politik genererar att:

”Det är en myt att det inte finns arbete att söka i svåra tider. Det finns alltid lediga platser. […] En viktig orsak till att ungdomar inte får jobb är att de inte söker jobb.” (Dagens Sydsvenska enbart i papperstidningen)

Vad Reinfeldt menar är att arbetslösa ungdomar får skylla sig själva. Man kan höra hur han tänker: Här har vi sänkt skatterna, tagit bort utbildningsmöjligheter och havererat a-kassan och så har de otacksamma ungdomarna mage att gå arbetslösa.

Den som vill veta mer om Reinfelds citat kan läsa mer hos Johan Ulvenlöv och Alliansfritt.

Jobben, jobben, jobben

Arbetslösheten fortsätter att vara hög. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik är fler arbetslösa nu jämfört med för ett år sedan. Det är dessutom anmärkningsvärt att Sverige halkar efter, inte bara i OECDs välståndsliga utan även när det gäller jobben. Tidigare har vi haft lägre arbetslöshet än andra, nu är vi i det närmaste ikapp. Det visar att regeringens politik har varit felaktig och bara ökat klyftorna och byggt på underskott och utanförskap.

Jag har flera gånger pekat på att det behövs insatser för fler jobb istället för skattesänkningar för grupper som redan har det bra ställt ekonomiskt. Välfärdsektorn, byggsektorn och utbildning är tre viktiga områden där regeringen skurit ner eller gjort otillräckligt. Men borgarna lovar ännu så länge bara mer av den politik som misslyckats. En ny inriktning för jobben och Sverige kräver uppenbarligen regeringsskifte.

Centerpartister i spinn över LAS

Några centerpartister har gått i spinn av glädje över att en socialdemokratisk tidning vill göra undantag från LAS i samband med en neddragning av verksamheten. Det skulle bevisa både att LAS är fel och att socialdemokrater har dubbelmoral när det gäller anställningsskyddet. Men vad centerpartisterna i själva verket uppmärksammar är att LAS är flexibel och dispositiv (alltså att det i en förhandling går att träffa avtal om att göra undantag). Centerpartiets iver att helt avskaffa LAS blir därmed betydligt mer svårbegriplig, möjligen med undantag för de själva.

Den som vill ta del eländet kan göra det på och på några av centerbloggarna som jag länkar till här.

Om löner, klyftor och den amerikanska drömmen

Jag har tidigare skrivit om det orimliga i arbetsgivarnas krav på 0-avtal i lönerörelsen. Inte minst eftersom direktörerna ger sig själva mycket höga lönelyft och att löntagarna får en allt mindre del av produktionens resultat medan kapitalägarna får mer. Om avtalsrörelsen kan man läsa kloka tankar idag på Aftonbladets ledarsida.

Dummheter kunde man dock läsa i Dagens Nyheter i går. Skattebetalarnas förening försöker återigen sälja in budskapet om sänkta skatter eftersom ingen kan bli rik annars, om man inte har en rik pappa. Möjligen missade författarna att det kan tolkas som att det är dags att återinföra en kvarlåtenskapsskatt, något som förra finansminister Feldt nyligen pläderat för. Men det värsta med artikeln är att den har fel. Låginkomstutredningen från Arbetarrörelsens ekonomiska råd visar tvärtom att den sociala rörligheten har tjänat på relativt höga skatter som används för att utjämna ojämlika förutättningar. Den amerikanska drömmen har så att säga levt och fungerat i Sverige snarare än i USA. Har, är det väl bäst att tillägga, eftersom politiken idag går i fel riktning.

Läs gärna mer hos Krassman som bloggar om detta liksom Roger Jönsson

Reinfeldt har fel fakta igen!

Statsministern har precis avslöjats med felaktiga jobbsiffror när han återigen slirar med verklighetsbeskrivningen. Nu är det OECD-rapporten om att Sverige klarat krisen dåligt och halkar ner i välståndsligan som bortförklaras på ett helt felaktigt sätt. Reinfeldt hävdar att det beror på att vi är mer exportberoende än andra. Det är fel. Enligt Eurostat är har hälften av EU länderna högre exportintensitet. Här kan man se det i diagramform i ett dokument från Svenskt Näringsliv. Den svenska exporten har heller inte drabbats hårdare än andra. Kommerskollegiums internationella jämförelse visar tydligt att den svenska exporten klarat sig relativt väl jämfört med andra. För andra gången på en vecka far alltså statsministern ut med uppenbart vilseledande information.

Mer om detta kan man se och läsa i AB, DN, DN2 .

Bloggar gör bl a Monica Green, Kulturbloggen

Sverige halkar efter

Ytterligare ett bevis på att den borgerliga regeringen skött krisen dåligt kom idag i form av en tillbakagång i OECD:s sk välståndsliga, rapporterar Ekot. Sverige halkar efter där, liksom vi göra när det gäller arbetslösheten. Att vi snabbt närmat oss "Europas kärna" när det gäller arbetslöshet, trots att vi tidigare haft väsentligt lägre arbetslöshet, skrev jag om för några dagar sedan.

Egentligen är det inte så konstigt att det går sämre för Sverige. Regeringens krisberedskap var obefintlig. Bara några månader innan den akuta krisen slog in utmålade Anders Borg de farhågor som Thomas Östros tog upp i en riksdagsdebatt som svartmålning. Ingen annan än Östros trodde på kris och arbetslösheten menade finansministern. Han kan dock glädja sig åt att han fick ärva mycket goda statsfinanser från den regeringen Östros tillhörde. Utan dem skulle läget för landet vara mycket värre.

Läs mer i AB

Centern vill sänka din lön

Efter att regeringens ekonomiska politik misslyckats med att skapa fler jobb kommer nu nästa förslag från centerpartiet: sänk lönerna. Egentligen är det inget nytt. Hela regeringens ekonomiska politik bygger på teorin att sänkta skatter och försämrad a-kassa ska trycka tillbaka lönerna på hela arbetsmarknaden. Läs gärna Expressens avslöjande eller Utredarna på TCO som förklarar varför ett inte fungerar.

Lite kul är det också att de borgerliga har samma syn på att dela på jobben som man tidigare kritiserade miljöpartiet för. Tanken är att det bara finns ett visst antal jobb - eller en viss summa pengar för löner - som man måste dela på. Politiken måste istället inrikta sig på att skapa förutsättningar för fler jobb med högre löner. Det sker genom utbildning, forskning, bättre infrastruktur mm. Att centerpartiet gått vilse i nyliberalismens snårskog är sannolikt en förklaring till partiets kräftgång och att Sverige nu halkar efter.

Läs mer om centerpartiet DN, DN2, SVD, DN igen, Alliansfritt, Peter Andersson

Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet med Reinfeldt

Statsministern fortsätter att fuska med jobbstatisiken. Efter att ha tvingats backa från ett tidigare påstående om 100000 nya jobb återkommer han i riksdagens talarstol med nya dimridåer. Alliansfritt reder ut en del av begreppen men ett av de allvarligaste misstagen statsminister gör är att inte ställa sysselsättningen i relation till befolkningen. Om man gör det ser man tydligt hur sysselsättningen minskat med 2,1 procent från sista kvartalet 2006 fram till sista kvartalet 2009. Och samma trista utveckling gäller arbetslösheten och utanförskapet. Reinfeldt önskar säkert att han inte misslyckats med jobben men det är en helt annan sak...

Mer kan man också läsa på Johan Ulvenlövs blogg, DN, UNT, AB, SvD

Borg bröt mot reglerna

Trots att riksbanken ska vara oberoende från regeringen hindrades banken att agera som man ville mitt under brinnande krisen. Banken ville öka valutareserven för att Sverige bättre kunna stå emot finanskrisen. Men regeringen och finansminister Borg lade sig i och hindrade bankens upplåning via Riksgälden. Idag KU-anmäler därför Leif Pagrotsy Borg för hanteringen som han menar är ett allvarligt övertramp.

För Riksbanken handlar det nu om att hitta ett annat sätt att klara sina uppgifter. Exempelvis kan man tvingas att själv skaffa kapacitet att låna upp pengar utanför Riksgälden. Men att finansministern lagt sig i den är givetvis så allvarligt att KU-måste titta närmare på frågan. Det kan nog dessutom även den Europeiska Centralbanken, ECB, komma att göra.

Läs mer i Expressen, Alliansfritt

Bygg mer!

Ytterligare en rödgrön uppgörelse har presenterats, nu om bostadspolitiken. Det är helt nödvändigt. Sedan den borgerliga regeringens politik sattes i sjön har bostadsbyggandet kollapsat. Varje år under mandatperioden har antalet påbörjade bostäder minskat. Kristdemokraten och bostadsministern Odell är dock trosviss. I ett svar till mig på en riksdagsfråga säger han att det bästa är att inget göra så vänder det upp igen. Den linjen verkar han förfäkta också när det gäller den rödgröna uppgörelsen. Kanske tror han att det ska räcka med att fler hyr ut ett rum för att bostadsbristen ska lösas?

Jag tycker att politiken ska vara mer offensiv än så. Investeringsstöd och krav på enerieffektivitet är en utmärkt politik för att få fart på det byggande regeringen slagit ihjäl.

Läs mer i Svd och Aftonbladet

Har Maud koll på Saab-affären?

Det verkar gå troll i Saabaffären. Knappt har Maud Olofsson tagit åt sig äran för att ha räddat Saab genom att regeringen garanterar lån i EIB så kommer nya besked om bristande finansiering. Köparen Spyker påstås inte ha egna pengar, vara konkursfärdigt, digna under SMS liknande lån på en halvmiljard till en maffiafamilj. Man får ju hoppas att regeringen gjorde en seriös analys av affären men det låter som om sista krisen i Saab inte är över.

Läs mer i DN, Svd, GP, svd2, svd3, AB

Ohlsson borde avstå

Det påstås att Birgitta Ohlsson (fp) ska bli ny EU-minister. Björklund vill inte ha henne men tvingas ändå föreslå henne eftersom ingen annan tillfrågad vill. Det senare är inte så konstigt, det märkliga är varför Ohlsson är så intresserad. Att vara EU-minister är i vanliga fall en av regeringens tunnaste portföljer men halvåret efter ett ordförandeskap är det ännu värre. Att komma in nu är ungefär som att få komma till festen dagen efter för att städa och diska.

Det är förstås lockande för alla politiskt intresserade att tacka ja till en plats i en regering men frågan är om inte Birgitta Ohlsson skulle göra större nytta - både för folkpartiet och jämställdheten - utanför regeringen. Hon borde helt enkelt avstå en ministerpost hon ändå erbjuds med armbågen.

Läs mer i Aftonbladet, Expressen, DN, Svd

Bloggar om det gör bl a Peter Andersson och Krassman

Klyftor och orättvisor

Löntagarna får en allt mindre del av produktionens resultat, d v s lönerna halkar efter och kapitalet tar en allt större andel. Det är en utveckling s0m pågått under lång tid, flera decennier, men som får alldeles för liten uppmärsamhet. När direktörseliten samtidigt drar ifrån arbetare och tjänstemän så hamnar den svenska avtalsrörelsen i ett helt annat ljus. Krvaven på 0-avtal blir närmast stötande. Och regeringens stora skattesänkningar där den rikaste tiondelen av befolkningen fått största delen bygger bara på bilden om de ökande klyftorna. Fast om ojämlikhet kan man ju ha olika upfattningar.




Själv missade jag gårdagens partiledardebatt men lider ingen bris på kommentarer och rapporter om 0ch från den. Läs t ex Svenskan, DN, DN2, Aftonbladet eller bloggare som Johan Westerholm, Peter Andersson och Alliansfritt.

Dags att bromsa lånefesten?

Hushållen skuldsätter sig allt mer och upplåningen fortsätter att öka snabbare än vad de disponibla inkomsterna stiger. På ett år har utlåningen ökat med nära 10 procent. Det är förstås en ohållbar utveckling som antingen ordnar till sig snällt och fint - eller bygger upp en bubbla som till slut spricker. Kanske har hushållen lärt sig av regeringen som idag skryter på Aftonbladet debatt om skattesänkningarna, som ju också de är på krita.

Om inte hushållen kommer att svara på den räntehöjning som kommer snarare förr än senare om man får tro experterna, lär det behövas också andra åtgärder för att få bukt med utvecklingen. Att bara se på hur bubblan blåses upp kan väl ändå inte accepteras när vi knappt lämnat konsekvenserna av den förra krisen bakom oss?

Gör slut på bonusfesten

Trots att alla nu tycks vara överens om att osunda belöningssystem har en stor del av skulden till den finansiella krisen fortsätter bonusfesten i bankerna. Regeringen må ha rutit högt men gjort något åt alla bonusar har man inte. Knappt hade statsministern och finansminisern utropat att bonsububblan spruckit innan eländet fick fart igen.

Därför är det bra att Thomas Östros i dag på DN-debatt luftar konkreta förslag för att göra något. Själv tror jag mest på idéen om att koppla avgifterna till stabilitetsfonden till bankernas riskbeteende, där bonusar kan vara en del. Och det vore dumt att helt avskriva tankarna på att beskatta extrema inkomster högre.

I dag tycks annars två opinionsundersökningar som vars riktningar går helt på tvärs med varandra vara samtalsämnet i spalter och på bloggar. Fast båda visar förstås på röd-grönt övertag i opinionen. Analyser och kommentarer till detta finns hos Peter Andersson, Krassman och Högberg, med flera som du hitter på NetRoots

Nu krävs att jobben sätts först!

Arbetslösheten stiger i Sverige. Enligt färsk statisik från SCB är 4170 000 arbetslösa och det senaste året har ca 108000 fler blivit arbetslösa.

Regeringen försöker förstås bortförklara jobbfiaskot med att det beror på "krisen". Men då måste man också förklara hur det kan komma sig att Sverige, som under förra mandatperioden hade en väsentligt lägre arbetslöshet än det europeiska genomsnittet, numer har samma höga arbetslöshet som resten av Europa, enligt kommissionen. Att sänka skatterna på lånade pengar och förstöra trygghetssystemen har alltså varit en misslyckad politik som inte gett Sverige nya jobb men väl ökande arbetslöshet, ökat utanförskap och ökade klyftor. Därför behövs en kursändring.

Nu krävs en lång rad insatser. Investera i byggandet av bostäder, infrastruktur och utbildning. Investera i trygghetsförsäkringarna så att det blir lättare att gå från gamla till nya villkor i arbetslivet. Satsa mer på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ge ett avdrag till de som nyanställer istället för att sänka arbetsgivareavgiften för dem som har jobb
Och investera i välfärden. Enligt regeringens egna prognoser har och kommer tiotusentals välfärdsarbetare att tvingas sluta. Men för oss är skolan, barnomsorgen och sjukvården viktigare än sänkta skatter.

I USA berättar president Obama hur han vill skapa fler jobb och bland bloggarna i Sverige läser jag Peter Andersson som skriver mer om debatten Sahlin/Reinfeldt och sjukförsäkringen, liksom Alliansfritt och Ulf Bjereld. Och mer positiva tongångar om ekonomin finns i Svd

Hårda tag i moderaterna

Alla partier har sina tuffa stunder med hårt intern debatt. En sådan verkar just nu ha drabbat moderaterna. Pressad av det faktum att Reinfeldt förefaller bli ytterligare en moderat praktikant på statsministerstolen kör propaganda apparaten, d v s partisekreterare Schlingmann, helt sonika över sitt parti. Ett tungt kommunalråd som Lidingös starka man är inte helt omilda i kritiken. Ett annat, i Örebro, är kritisk till hanteringen av sjukförsäkringen.

Nu kommer också ett avhopp i riksdagen. Den moderata riksdagsledamoten Göran Thingvall lämnar partiet, stannar som vilde och söker inträde i SPI. Det blir intressant att notera om Thingvall nu ska byta uppfattning i skattefrågan eller om han fortsätter hävda den moderata politiken ; att pensionärer ska betala högre skatt än andra.

(M)isslyckandet!

Den svenska regeringen har misslyckats med jobben. I en europeisk jämförelse blir det tydligt. Enligt EU-kommissionens senaste statistik och prognos var arbetslösheten i Sverige 2,6 procentenheter lägre än den europeiska under förra mandatperioden. För nästa år räknar man med att den svenska arbetslösheten är lika hög som den europeiska. Regeringen har spelat bort det försprång vi har haft genom sin omläggning av politiken. Det var väl det de borgerliga menade med att man skulle bli en del av europas kärna?!

Men det är inte jobben som borgerligeheten vill diskutera. Statsministern är upptagen med att försöka ta igen förlorad mark genom ett av de märkligaste inläggen på länge. Den röd-gröna reparationsplanen av sjukföräkringen angrips väldigt osakligt, något som bla Roger Jönsson belyser

På Newsmill försöker landets "framstående" liberler man göra gällande att socialdemokratin och nazismen är ungefär samma sak och om Mona nu inte gillar Hitler så är hon ungefär som Jimmy Åkesson. Snuskigt!

Och centerpartister tar ut glädjen åt Saab-affären redan innan den är i hamn. Men inte för att det skulle rädda jobb i Trollhättan, utan för att det skulle ta ifrån Sahlin en valfråga. Herregud! Om det finns något som skulle glädja socialdemokrater så är det att det finns lite industri kvar efter några år med Maud Olofsson på näringsdepartementet.

Läser även Peter Andersson, Röda Berget och Björn Sundin. Andra kan man hitta visa NetRoots

S bäst på jobb

Förtroendet för socialdemokraternas jobbpolitik ökar enligt en Sifo-mätning i DN. Det är så klart glädjande men heller inte så konstigt. Historiskt är jobbfrågan socialdemokraternas och det är moderaternas inbrytning åren före och efter valet som avviker. För arbetarrörelsen är jobb till alla, med bra löner och villkor så oerhört grundläggande och är både partiets och fackets första uppgift. Tillsammans med alla förslag från jobbkongressen och de konkreta insatser som lyfts fram i budgetalternativen gör detta fokus att partiet nu tagit tillbaka taktpinnen. Samtidigt ska sägas att det moderata jobbfiaskot hjälper till. Att sänka skatterna och förstöra trygghetssystemen gav inte fler jobb -tvärtom. Och det är bara mer av samma politik som Reinfeldt har att erbjuda.

Mer om detta och debatten mellan statsministerkandidaterna kan du läsa på
Aftonbladet, AB2, AB3, DN, DN 2, DN3, SVD, Peter Andersson, Krassman, Röda Berget.
Läser även Alliansfritt som uppmärksammar moderater som

Fördel Sahlin!

När Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt möts i debatt i Agenda i kväll har Sahlin med sig ett 10 procentigt övertag i opinionen, enligt Sifo. Men trots den stora skillnaden mellan de politiska blocken har socialdemokratin stora möjligheter att öka i opinionen. Partiet har uppenbarligen repat sig från bottennoteringarna kring eller under 30 procent men det finns potential för siffror uppåt 40. Det beror inte minskt på att socialdemokraterna idag har ett alldeles för lågt stöd bland de äldre väljarna, trots att partiet med marginal har bäst sjukvårds- och äldreomsorgspolitik när väljarna själva rankar partierna. Lägg till det straffbeskattningen av pensionärer och det borde finnas goda möjligheter att vinna äldre väljare. Det finns skäl för Sahlin att lyfta också dessa frågor i debatten, vid sidan av jobbpolitiken och en ekonomisk politik för minskade klyftor i stort.

Så värst säker på regeringsskifte i höst kan man heller inte vara med utgångspunkt från Sifos siffror. Sverigedemokraterna visar stabila siffror på ca 5 procent och skulle stärka upp högersidan i politiken om de kom in i riksdagen. Ibland framställs SD som att de skulle kunna bli vågmästare men det är givetvis fel -för att kunna bli det måste man befinna sig mellan de politiska blocken, inte på ytterkanten. Därmed blir en röst på SD i höst en röst på fortsatt borgerlig regeringen. Halva skillnaden i opinionen är därmed mest en synvilla.

Därför blir det viktigt att under våren yfta fram behovet av ett skifte i jobbpolitiken, från piska till investeringar. Att vi behöver ett skifte i den ekonomiska politiken, från att låna till skattesänkningar till en ekonomi i balans. Att vi behöver skifte i sjukvårdspolitiken, från utvecklingen att plånboken spelar allt större roll till att behovet av vård ska avgöra. Jag hoppas att debatten i kväll ska belysa just den typen av frågor. Det skulle stärka Sahlin och socialdemokratin.

Sifos mätning kommenteras även i GP