Tänk efter före Littorin

- Vi har alldeles för många löntagare på svensk arbetsmarknad som inte har ett inkomstrelaterat försäkringsskydd om de blir arbetslösa. Det är inte bra, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m). Det kunde han ha tänkt på innan regeringen försämrade ersättningsnivåerna och chockhöjde avgifterna som lett till strömhopp från a-kassorna. Tänk efter före Littorin!

Mer om detta kan man läsa i DN och SVD.

Höginkomsttagarna vinner på orättvist förslag

Regeringens nyaste skattesänkning presenterades idag. Bakom retorik att det ska gynna låg- och medelinkomsttagare berättar Ander Borg om nästa steg i jobbskatteavdraget. I själva verket är det tvärtom. Jag som är höginkomsttagare får en tusenlapp mer än min mamma som jobbar i handeln och pensionärer blir återigen utan trots att de får vara med och betala nya skatter och högre avgifter. Regeringen skriver själv i promemorian (sid 35) att inkomstspridningen ökar ytterligare med förslaget, d v s att klyftorna ökar.

"Spännande" är också att regeringen tror att förslaget är självfinansierat till nästan 70 procent. Om det leder till att han inte heller tänker finansiera denna skattesänkning lär riksbanken få en het höst när penningpolitiken genom höjda räntor ska reda ut vad en oansvarig regering eldar på i finanspolitiken. Eller så ska politiken finansieras i höstens budget och då får vi se vilka försämringar det blir i trygghetssystemen. Kanske kommer då den ytterligare karensdagen som flera moderata statsråd har aviserat? Helt klart tycks dock vara att regeringen tänker fortsätta att öka klyftor och orättvisor.

Läs även i DN och SVD

Orättvist och oskickligt om fastighetsskatten

Regeringens omläggning av fastighetsskatten är ett hafsverk. Den sänkta skatten för de riktigt stora och dyra husen betalas av de med mer normala fastigheter. Höjd reavinstskatt riskerar att ge konfiskatoriska effekter och räntebeläggning av tidigare uppskov med reavinstskatten liknar retroaktiv beskattning. Min bild är att regeringen hanterar frågan oskickligt och orättvist.

Regeringen har fortsatta problem att finansiera sin omläggning av fastighetsskatten. När de med stora dyra hus får sänk skatt måste pengarna tas in på annat sätt. Ursprungligen var tanken att en kommunal avgift skulle införas på 4500 kronor och att reavinstskatten höjs från 20 till 30 procent. Det har upprört många eftersom en så hög reavinstskatt är rent konfiskatorisk, för många villaägare beskattas en värdestegring som i första hand består av inflation. Nu har Anders Borg lagt fram plan B enligt SVTs Rapport. Den kommunala avgiften består, reavinstskatten höjs med 5 procentenheter och uppskoven räntebeläggs, uppenbarligen i efterhand. Plan B tycks alltså bestå både i att införa en reavinstsskatt med konfiskatoriska inslag och att i att använda sig av vad som närmast får anses vara retroaktiv beskattning. Nu vill man alltså ge sig in och ändrar förutsättningarna för människor som låst in sina vinster i nya bostäder. Hela hanteringen av fastighetsskatten är oskicklig och orättvis. Det är fortfarande de välbeställda som vinner medan grupper med mer normala fastigheter får vara med och betala. Dessutom blir systemet ännu mer oöverskådligt.

Mer om detta kan man läsa på DN, Svd

Regeringens politik höjer räntan

Den borgerliga regeringen använder sitt arv - Sveriges ekonomiska styrka - till stora skattesänkningar som framförallt kommer den rikaste delen av svenskarna till del. Men regeringens ekonomiska politik är inte bara fördelningspolitisk skev utan ökar dessutom riskerna för överhettning i ekonomin. Det visar inte minst utvecklingen på ränteområdet. Riksbankens har tidigare lagt fast en räntebana för de kommande åren på en ganska låg nivå men i vårbudgetens finansplan begärde regeringen i praktiken fram en högre ränta – till följd av sin egen ekonomiska politik.

Regeringen blev bönhörd idag. Vid sitt räntemöte höjdes inte bara styrräntan utan också den mer långsiktiga räntebanan. En högst bidragande orsak till detta är den ekonomiska politik som regeringen bedriver. Stora skattesänkningar spär på konsumtionen, ökar inflationsrisken och leder fram till högre räntor. Den politiken mejslas inte fullt ut fram i finansdepartementet. Det är uppenbart att Anders Borgs position i den nuvarande borgerliga koalitionsregeringen är svagare än vad socialdemokratiska finansministrar har varit i tidigare regeringar. Exemplet med förmögenhetsskatten är talande. I en intervju i Privata Affärer slog Borg fast att ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle dröja eftersom det gynnade de rika och därför måste finansieras. Bara någon dag senare körde de borgerliga partiledarna över Anders Borg och tvingade finansministern att omedelbart genomföra avskaffandet av skatten för de mest förmögna - utan full finansiering.

En bidragande orsak till att regeringen har svårt att hantera ekonomin beror på att partiledare och regeringens samordningskansli överordnas finansdepartementet. Kortsiktiga politiska överväganden sätts före åtgärder som kan vårda och utveckla en god ekonomisk situation. Men vinnarna på denna ordning är få. För löntagarna, som under lång tid fått mer i plånboken, innebär inflation och höjda räntor att boendekostnaderna stiger och realinkomstökningarna hålls tillbaka. En överhettning med räntebrasa leder dessutom till stora problem på bostadsmarknaden och till att sysselsättningen blir lägre och arbetslösheten högre än den annars skulle bli.

Mer om detta kan läsas på DN, DN2,

Dyr privatisering för skattebetalarna

En majoritet säger nej till den borgerliga privatiseringen av de statliga bolagen. Det är inte så konstigt. Privatisering av våra gemensamma tillgångar är en dålig affär för Sverige. Bara utförsäljningen av en del av aktierna i Telia Sonera kostade skattebetalarna två miljarder kronor i rabatt till de stora placerare som fick köpa. Till detta ska läggas alla de miljarder som investmentbanker och konsulter ska kapa åt sig av skattebetalarnas egendom. Den stora förlusten uppstår dock när bolagens stora utdelningar slutar att rulla in till välfärden. Räntorna på statsskulden är väsentligt lägre än avkastningen från företagen. Utförsäljningarna riskerar dessutom jobben. Men det bekommer inte regeringen som inte ger några sådana garantier vilket man bland annat kan läsa i Mats Odells svar på min fråga i riksdagen. Det blir oerhört lätt att rösta emot regeringens förslag i dagens omröstning. Debatten om utförsäljningarna kan man följa på riksdagen.

Om detta kan man läsa mer i Svd och Svd 2

EMU död fråga

Årets dödaste politiska fråga är EMU. Nej-sidans försprång är gigantiskt enligt SCB. Inte så konstigt när det under lång tid gått bättre ekonomiskt för Sverige än för de flesta EMU-länder. Samtidigt har inte EMU imponerat politiskt. Små länder har behandlats hårdare än stora när piskan ska tas fram för att bestraffa stora underskott. Länder med låg skuldsättning har behandlats lika hårt som de med hög, trots att låg skuldsättning rimligen ska ge länder större svängrum. Man behöver inte titta särskilt djupt i kristallkulan. Det lär dröja innan Sverige röstar om euron igen.

Läs mer på DN och SCB

Vem lurar Reinfeldt den här gången?

Enligt statsministern ska skatterna fortsätta att sänkas. Reinfeldt påstår att det är låg- och medelinkomsttagarna som ska sättas först men det lär bli som senast – att det mesta går till dem med goda inkomster. Även då försökte regeringen föra medborgarna bakom ljuset trots att det mesta av de sänkta skatterna hamnade hos de med höga inkomster. Så frågan är om någon tror på Reinfeldt den är gången. Regeringens trovärdighet på det fördelningspolitiska området är rimligen helt kört i botten.

Dessutom kan man fråga sig hur klokt det är att elda på med sänkta skatter när ekonomin börjar få tendenser till överhettning. Risken är stor att de sänkta skatterna äts upp av höjda räntor och då är frågan om någon vinner – eller om alla förlorar?

Socialdemokrater bakom överskott i statens affärer

En av socialdemokraternas stora insatser det senaste decenniet är saneringen av statsfinanserna. Från rekordstora underskott har det blivit överskott. Från räntekris har det blivit låga räntor. När Pär Nuder lämnade över statens plånbok till Anders Borg var den välfylld, i bjärt kontrast till hur den såg ut när Göran Persson tog över den efter den förra borgerliga regeringen.

En del av de stora överskott som Riksgälden (med förra moderatledaren Bo Lundgren som chef) räknar med är dock inte socialdemokraternas förtjänst. Utförsäljningen av de statliga bolagen kan borgerligheten ta åt sig ”äran” av. Det är i själva verket en ren förlustaffär för Sverige, vilket du kan läsa mer om här.

I övrigt är det naturligtvis tråkigt att den ekonomiska styrka som de borgerliga ärvde nu används till att öka klyftor och orättvisor. Istället för bättre välfärd, bättre utbildning, mer forskning och annat som kan bygga landet starkt slösas de bort på skattesänkningar till de mest välbeställda. En ansvarslös politik som dessutom riskerar att elda på ekonomin till överhettning och höja räntorna.

Mer om detta kan man läsa på Riksgälden, DN

Dyr privatisering

Regeringens privatisering av de statliga bolagen är dålig affär för Sverige. Bara utförsäljningen av en del av aktierna i Telia Sonera kostade skattebetalarna två miljarder kronor i rabatt till de stora placerare som fick köpa. Till detta ska läggas alla de miljarder som investmentbanker och konsulter ska kapa åt sig av skattebetalarnas egendom. Den stora förlusten uppstår dock när bolagens stora utdelningar slutar att rulla in till välfärden. Räntorna på statsskulden är väsentligt lägre än avkastningen från företagen.

Utförsäljningarna riskerar dessutom jobben. När Vin o Sprit säljs är risken stor att det på sikt drabbar produktionen i Åhus vilket inte bara hotar jobben i fabriken utan också för många leverantörer, inte minst spannmålsbönderna i Skåne. Regeringen har inte för avsikt att ge några garantier för jobben. Något man kan läsa i Mats Odells svar på min fråga i riksdagen.

Dessutom riskerar konsumenterna att förlora, inte minst om man säljer bolåneinstitutet SBAB till någon etablerad bank. Då försvinner en pigg uppstickare som bidrar till att sänka kostnaderna för låntagarna och pressa bankernas marginaler.

Det är inte konstigt att Riksrevisionen riktar hård kritik mot regeringens hantering av frågan.

Läs mer om detta i Svd 1, Svd 2,

Reinfeldt får välfärtjänt spö av väljarna

Väljarnas dom över Reinfeldts första 9 månader är stenhårt visar den stora väljarundersökningen från SCB. Orättvisa skattesänkningar, nedskärningar i trygghetssystemen, riktad rea av statliga företag är något av det som inte faller svenskarna på läppen. När det går som allra bäst för Sverige väljer regeringen att ge mer till dem som redan är vinnare. Istället för att förbättra välfärden och trygghetssystemen gör man tvärtom. Sverige har råd med rättvisa, för att använda Mona Sahlins uttryck från gårdagens partiledardebatt.

Läs mer om detta på DN, Svd

Wallströms linje klokare än Reinfelds överhetsperspektiv

I gårdagens partiledardebatt lyftes frågan om EUs nya konstitution. Enligt statsministern fanns inget att invända mot en process som varit både snabb och mest skett i slutna rum. Men den uppfattningen delas inte av den svenska kommissionären Margot Wallström. Till Svenska Dagbladet säger hon att det är frustrerande och att det skulle gå att arbeta mycket mer öppet och modernt. Men Reinfeldt sluter okritiskt upp bakom Merkel. Där Wallström ser en risk för att EU kommer i otakt med medborgare och att de nationella parlamenten hamnar utanför, är Reinfeldt liknöjd. Wallström har naturligtvis helt rätt. Vi som tycker att EU är viktigt måste vara oerhört noga med öppenhet, att tillåta diskussioner och att låta människor komma till tals och vara med. Reinfeldt har ett överhetsperspektiv som är mycket olyckligt.

Nätsprit - bara för unga

EU-domstolens beslut om att Sverige inte får hindra privatinförsel av alkohol är naturligtvis ett bakslag för alla oss som vill ha en reglerad försäljning av alkohol. Så stora konsekvenser blir det nog inte för alkoholkonsumtionen totalt. När jag kommenterade domen i Radio Sörmland pekade jag på att svensk skatt fortfarande ska betalas och det borde göra att lönsamheten i affären blir dålig. Det verkar som det var en riktig analys. DN har jämfört priset på spriten och kommer fram till att det blir billigare att handla på Systembolaget än att köpa den i nätbutikerna vilket gör att de som ändå handlar där inte får mer alkohol för pengarna. Därmed blir det väl egentligen i förlängningen bara intressant för ungdomar – som inte kan köpa varorna på Systembolaget – att importera varorna. Det är dock illa nog. Därför borde myndigheterna lägga stor vikt på att granska hur butiker och transportörer klarar ålderskontrollen.

Rimlig pensionärskritik

Jag har tidigare skrivit om ”pensionärsskatten” här nedan. Idag kritiseras regeringen av fem pensionärsorganisationer på DN-debatt. Det är inte så konstigt. Den som går i pension idag får inte bara uppleva att inkomsten minskar, dessutom ökar skatten. När löntagare får sänkt skatt på inkomst för att betala ökade avgifter och höjda skatter, får pensionärerna ingen kompensation. Den dyrare trafikförsäkringen som jag betalar med mitt ”jobbavdrag” får pensionären ta ur den befintliga pensionen. Det klart att det inte är särskilt lyckat. När regeringen dessutom drar in knappt två miljarder på förtidspensionärernas ålderspension och därmed försämrar för de sämst ställda pensionärerna ber man om bråk.

Orättvist förslag om trafikföräkringen

Systemskiftet i sjukförsäkringen börjar med trafikförsäkringen. Regeringens omläggning - som riksdagen lär rösta igenom idag - innebär ökade kostnader för alla som har bil. Minst 700 kronor får man räkna med att försäkringen stiger med men det kan bli väsentligt högre, för många handlar det om en fördubbling eller en fyrdubbling. Skatten är felaktig och vi socialdemokrater röstar emot den, men det värsta är egentligen att man nu bryter ut en del ur sjukförsäkringen och privatiserar den. Det är första steget att låta oss alla helt själva bära vår egen risk för sjukdom. Det drabbar svaga grupper och bryter sönder solidariteten. Och talet om att högre premie skulle öka trafiksäkerheten är bara dumheter. Det är finansiering till andra skattesänkningar för högavlönade och rika samt systemskiftet i socialförsäkringen som här regeringens skäl till förändringen.

Mer om detta kan man läsa om i Expressen och DN.

Dags för Odell agera mot höga och dolda avgifter

Att vara pensionssparare är att betala avgifter. Det visste vi säkert allihop. Men dagens artikel på DN-debatt är belysande. Tjänstepensionsföretaget Alectas vd Tomas Nicolin skriver att kan en enskild pensionssparare luras på mellan 50 000 och mer än en halv miljon kronor under ett arbetsliv.

En viktig orsak till detta är att pensionsbolagen gör sitt bästa för at slippa redovisa det samlade uttaget av avgifter. Som sparare matas man istället med glada förhoppningar om framtida god avkastning som ska göra att pengarna ändå växer snabbare. Men framtida avkastning bygger på förhoppningar och förväntningar. Avgifterna är reella. Jag tycker att finansmarknadsminister Mats Odell borde ge FI eller någon annan lämplig myndighet i uppdrag att ta fram regler som verkligen är konsumentvänliga och som visar hur mycket avgifter man egentligen betalar. Har ställt en sådan fråga till honom som kan läsas på riksdagens hemsida.

Välkommen till Vingåker

Reinfeldt ska åka till Vingåker kan man läsa i DN. Han är naturligtvis välkommen till den kommun där jag växte upp. I Vingåker styr socialdemokraterna med egen majoritet sedan valet då man tog över efter en moderatledd koalition som misslyckades kapitalt. Möjligen har oppositionsrådet Björn Andersson (m) några tips att komma med om hur Reinfeldt ska slippa samma nesa 2010. Statsministern kan dessutom passa på och berätta om varför Vingåkersborna ska betala för den sänkta fastighetsskatten i statsministerns Täby och andra förmögna villaförorter. En stor majoritet av dem som har fastigheter i Vingåker får nämligen högre skatt med den borgerliga omläggningen av fastighetsskatten.

Reinfeldt fortsätter att tappa. Även den tredje opinionsmätningen på några dagar visar att Reinfeldt och hans regering går på tvärts med väljarkåren. Stora skattesänkningar för de välbeställda och nedskärningar i tryggheten har inte gått hem. Att statsministern åker runt till världens stora ledare hjälper tydligen inte upp siffrorna. Kanske för att väljarna inte uppskattar Reinfeldts inställsamhet till USA och medgörlighet i EU?

TV4 Nyheterna, DN

Reinfeldts hemligstämpel

Det började med ett brev som Fredrik Reinfeldt hemligstämplade. Det fortsatte med en process som Angela Merkel håller så hemlig hon kan. EUs nya konstitution ska tydligen diskuteras så lite som möjligt.

Merkel hoppas förstås kunna lösa EUs kris under sitt ordförandeskap. Det ger henne i så fall en rejäl fjäder i hatten och ny fart åt den europeiska integrationen. Men det faktum att två länders befolkningar stoppade EUs framfart i folkomröstningar borde få en och annan EU-ledare att tänka efter. Det behövs mer – inte mindre – folklig förankring. Det behövs mer öppenhet kring Europaprojektet – inte hemlighetsmakeri i eliten.

En bra artikel om detta kan man läsa i DN idag.