Regeringens apotekshaveri

Att se till att medborgarna snabbt och enkelt får sin medicin till lägsta möjliga kostnad borde vara statens viktigaste uppgift på läkemedelsområdet. Allra viktigast borde vara att de som är svårast och oftast sjuka sätts i första rummet. Dessvärre har regeringens politik på området varit den omvända.

Därför är det nu hög tid för regeringen att ta problemen med apoteksavregleringen på allvar. Apoteksprivatiseringen har redan havererat. Avregleringen har lett till ökade kostnader för skattebetalarna genom att staten tillåtet apoteksföretagen att höja sina prispåslag, den så kallade handelsmarginalen. Samtidigt har tillgängligheten till läkemedel minskat för många eftersom lagerhållningen är dålig och apoteken inte hjälper patienterna med information om vara de kan få den istället.

Hittills har avregleringen genomförts med ideologiska skygglappar. Regeringen har drivit en politik som slarvat bort hundratals miljoner av medborgarnas pengar och den har lett till att klyftorna har ökat. Därför behövs en rejäl översyn och en omreglering. Det måste vara de sjuka medborgarnas intressen som prioriteras - inte de företag och riskkapitalister som nu ska tjäna pengar på apoteksmarkanden. Det är också det krav som jag framför i en motion till riksdagen.

Regeringen utarmar Mälardalens Högskola

Mälardalens Högskola riskerar att förlora sin lärarutbildning i regeringens budgetproposition. Det är en oacceptabel utarmning av högskolan. Det borde vara självklart att utbildningar för yrkesgrupper såsom förskolelärare, lärare och sjuksköterskor finns i hela landet. Nästan alla som utbildas får dessutom jobb i regionen.

Den utarmning som regeringen nu aviserar beror på att man tidigare fördelat forskningsanslagen orättvist och i första hand till de gamla universiteten. Det är riktigt att kraven på den vetenskapliga grunden ska vara höga men då måste även Mälardalens Högskola få ta del. Vi har länge påtalat att den statliga forskningsfinansieringen för högskolan är pinsamt låg. Och nu tar Björklund sina egna tillkortakommanden till intäkt för att lägga ner lärarutbildningen på Mdh. Det är förjävligt.

Bluffade Anders Borg om Portugal?

Jag har lämnat in en anmälan till KU om Anders Borgs agerande i samband med stödpaketet till Portugal. Såvitt jag kan se är det mycket som talar för att Borg antingen underlåtit att förankra en svensk ståndpunkt i riksdagen eller medvetet vilselett svenska folket.

När Portugal i april kastade in handuken och begärde hjälp av EU var Anders Borg kritisk. Enligt honom borde portugiserna ha gjort det redan i november eller december - när Irlands bail-out diskuterades. Jag kunde dock inte påminna mig om att finansministern förankrat en sådan ståndpunkt i EU-nämnden. När jag på ett senare sammanträde med EU-nämnden frågade honom om detta hade varit Sveriges ståndpunkt menade han dock att så varit fallet. Men efter en granskning av de stenografiska upptäckningarna och återrapporter från Ekofin kan jag inte hitta stöd för finansministerns uppfattning. Om Borg drivit frågan om att Portugal borde sökt hjälp i november/deceber så har han såvitt jag kan se inte förankrat denna ståndpunkt i riksdagen - vilket han måste. Det hade dessutom varit en stor sak i ett läge när EU kämpade med mångmilardpaket till andra länder.


Ett alternativ är förstås att Borg i november/december inte hade ståndpunkten att Portugal borde kasta in handuken och att han heller inte drev frågan då. Då framstår kommentarerna i samband med Portugals begäran om hjälp mest som lögnaktiga och ett sätt att vinna inrikespolitiska poäng. Men statsåd får inte ljuga i tjänsten så även för detta borde Borg få kritik av riksdagen. Jag ser fram emot Borgs förklaringar till sitt agerande. Undanhöll han viktig information om Sveriges ståndpunkt för riksdagen eller försökte han vilseleda svenska folket om hur han (inte) agerat i EU?

D

A-kassan behöver förbättras

DN skriver en hel ledare om den dåliga svenska a-kassan - som är en följd av regeringens politik. Trots en lång text lyckas man dock undgå att lyfta fram de tre viktigaste åtgärder som krävs för att förbättra den. För det första höjda tak och en faktisk ersättning för de allra flesta på 80 procent av lönen. För det andra rimliga kvalificeringsregler. För det tredje lägre avgifter. Talet om en obligatorisk a-kassa är för borgerligheten mest ett sätt att slipp tala om innehållet i försäkringen som förövrigt redan är obligatorisk på grundnivån.