Skatteverket för fusk och brottslighet

Efter den av regeringen skapade krisen på Försäkringskassan står Skattverket på tur.
Hårda sparkrav har redan inneburit nästan 1000 färre anställda på ett par år och nya underskott gör att den utvecklingen fortsätter. Det öppnar upp för än mer skattefusk.

Redan idag går statskassan miste om en bra bit över 100 miljarder kronor i fusk och fel. Nya krångliga regler och avdrag som regeringen infört gör dessutom fuskmöjligheterna – och därmed kontrollbehovet – större. Att regeringen nu rustar ner kampen mot den ekonomiska brottsligheten är mycket märkligt.

Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit fram ett brett program mot skattefusk och ekobrott. Dessutom har man anslagit mer pengar till Skatteverket. Det är viktigt att förfallet i centrala statliga verksamheter stoppas. Välfärd och trygghet bygger på att myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan fungerar.


Ser att det annars mest handlar om annat i medier och bloggar. Rödgröna kör gemensam kampanj, Svd rapporterar om Duellen mellan Sahlin och Reinfeldt och den kommenterar även Peter Andersson och Röda Berget.

Regeringen misslyckas med jobb och "utanförskap"

Arbetslösheten har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om färre arbetslösa har de blivit ca 100 000 fler. "Utanförskapet" har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om att fler skulle komma in i stugvärmen är ca 70 000 fler utanför, enligt det sätt att räkna som moderaterna använde före valet. Därmed har regeringens politik misslyckats på de mest centrala områdena.

Det inser förstås borgerligheten. Därför försöker man hitta nya sätt att räkna utanförskap på. Därför lägger man ut dimridåer om jobb och arbetslöshet. DN försöker reda ut begreppen i en artikel idag och frågan debatteras även i Riksdagen i dag.

Jobbmisslyckandet ska ställas mot de massiva skattesänkningar som genomförts med argumentet om att det skulle ge fler jobb. Politiken har inte fungerat. Den som vill höra Anders Brogs senaste bortförklaringarna till detta kan lyssna på debatten i riksdagen.

Läser även Peter Andersson om justitieministerns klavertramp och s-buzz för bra överblick

Knölig avtalsrörelse

Den är knölig, avtalsrörelsen. Dagens varsel om konflikt från Handels är därför inte så oväntat. Trots att avtalet går ut om en vecka får arbetsgivarna nämligen inte förhandla, det har överdirektörerna på Svenskt Näringsliv bestämt. För att få fart på det hela läggs varslet. Kanske får det Dag Klackenberg att återigen strunta i vad hökarna på Storgatan bestämt och struntar i den samordning som arbetsgivarna påbjudit. I sak kan man nog tycka att det inte är några ohemula krav som facket ställer. Det handlar om ganska modesta lönelyft i en branch där många är lågavlönade.

Läs mer på DN, Aftonbladet, Expressen och SvD

Obama bygger ut när Reinfeldt river ner

Riktning spelar roll i politiken. När president Obama lyckas genomföra sin reform av sjukförsäkringen finns många brister kvar, men det går åt rätt håll för den som tycker att alla borde omfattas sjukvård till rimlig kostnad.

Det svenska trygghetssystement är förstås mycket bättre på de flesta sätt även efter att reformen i USA har genomförst. I Sverige är dock riktningen fel. Den moderatledda regeringens reformer gör vården mer ojämlik och ger mer makt till vårdföretag än patienter. När Obama vill ge fler möjlighetet till vård väljer Reinfeldt att öppna upp för lösningar där ett fåtal kan få vård mot betalning och andra stängs ute.

Mer om detta kan läsas i SvD, DN, DN2, Aftonbladet, Expressen, Peter Andersson

Moderaterna ger upp jobben!

När Moderaterna lanserar sin politik för att vinna landets kvinnor, som helst röstar rödgrönt, är det inte jobben som står i centrum. Tvärtom gör partiet vad som helst för att slippa prata om valets viktigaste fråga. Istället ska Reinfeldt prata om "trygghet".

Men det kan inte vara den trygghet det innebär att fler har jobb eller att den som blir av med jobbet har en bra a-kassa och möjligheter till utbildning. För de arbetslösa blir fler, utanförskapet växer och trygghetssystemen har försämrats. Troligen menar Moderaterna inte heller den trygghet det innebär att veta att de gamla föräldrarna har det bra i äldreomsorgen eller barnen på förskolan. För de sänkta skatterna har inneburit att 25000 välfärdsjobb, i äldreomsorg, sjukvård och skola, har försvunnit bara det senaste året och 70000 sedan valet.

Den Socialdemokratiska jobbkongresen har däremot lagt fast en lång rad förbättringar av tryggheten. En jobbpolitik med fokus på att fler ska anställas, istället för sänkta skatter till dem som inte nyanställer. En ekonomisk politik där vi investerar i välfärdsjobben och bostadsbyggandet, istället för att låna till skattesänkningar. En utbildningspolitik som öppnar dörrar för fler, istället för att minska på arbetsmarknadsutbildning, Komvux och högskolan.

Läser att Mona Sahlin tycker att Moderaterna är för mycket PR och för lite parti. Det ligger mycket i det. Andra som kommenterar detta är Alliansfritt, Högberg och HBT-sossen

Elefanten i lönerörelsen

Som en elefant i en porslinsfabrik kastade sig Urban Bäckström, direktörernas överdirektör i Svenskt Näringsliv, in i avtalsrörelsen för några dagar sedan. Facken ville har reallöneökningar och det tyckte UB var oansvarigt. I själva verket är det tvärtom. Svensk fackföreningsrörelse tar ett mycket stort ansvar, både för medlemmarnas löneutveckling och den svenska konkurrenskraften.

Oansvarigt är dock det sätt som arbetsgivarna agerar. Man gick ut med 0-avtal, kan nu tänka sig några tiondelar i löneökningar men har själva beviljat sig stora löneökningar och nya bonusar samtidigt som ägarna ökar utdelningarna. Jag har tidigare beskrivit i andra blogginlägg hur lönernas andel av produktionens resultat minskat i decennier. Det råder ingen tvekan om att direktörerna gör sitt bästa för att fortsätta den utvecklingen.


Läs mer om detta i Aftonbladet, AB, AB2, AB3
Jag läser även spännande bloggar som Peter Andersson, Alliansfritt och S-buzz
'

Sänk avgiften och förbättra försäkringen istället

En av borglighetens första åtgärder i regeringsställning var att försämra a-kassan och höja avgifterna. Det innebar att en halv miljon människor lämnade försäkringen. Sedan dess har frågan om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring utretts och diskuterats.

För en tid sedan begravdes frågan av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, som verkar ha släppt den helt. Men folkpartiet framhärdar. Kanske är det eftertänksamhetens kranka blekhet som drabbat liberalerna. Det var knappat begåvat att slänga ut så många ur trygghetssystemen genom de försämringar man drev igenom, men det är heller knappast seriöst att ge sig på Littorins havererade projekt.

Vill man göra något åt a-kassan ska man reparera försäkringen med rimligare ersättningsnivå och lägre avgift. Och tänk, just det har folkpartisterna motsatt sig i flera år.

Kampanj mot straffskatten på pension

Idag drar socialdemokraterna igång en kampanj mot straffskatten på pensioner. Den som går i pension får ju nuförtiden inte bara lägre inkomst, utan regeringens skattepolitik innebär att man dessutom får högre skatt.

Kampanjen behövs. Statsminister Fredrik Reinfeldt och andra borgerliga regeringsföreträdare har försvarat skattediskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i andra länder som t.ex. Finland, trots att det inte alls är fallet. En undersökning från PRO visar tvärtom att det vanliga är att pensionärer betalar lägre skatt, inte högre. Att Reinfeldt kör med omvänd ”pensionärsrabatt” får anses ganska speciellt.

Moderaternas politik med högre skatt för pensionärer bygger på idén om att jobb skapas genom att klyftorna i samhället ökar. Men hade politiken fungerat så hade fler kommit i arbete. Verkligheten visar tydligt ett annat resultat. De arbetslösa är nu 100 000 fler jämfört med för tre år sedan, utanförskapet är högre, arbetskraftsutbudet är sjunkande och sysselsättningen är lägre. Och det går sämre för Sverige jämfört med andra länder. Det behövs både rättvisare skatter och en jobbpolitik värd namnet för att Sverige ska ta vara på sina möjligheter.


Läs Ibrahim Baylan på SvD och S-buzz. DN, GP, AB och Roger Jönsson skriver också om det

Höginkomsttagarna vinner igen!

Det är höginkomsttagarna som vinner på de subventionerade hushållstjänsterna och det har bara skapat tusentalet nya jobb, till en rejäl kostnad. Hade pengarna satsats i vår gemensamma välfärd hade det blivit dubbelt så många jobb. Det har man kunnat läsa i olika undersökningar under de senaste dagarna. Jag har själv bloggat om just detta tidigare men när Almegas famösa rapport presenterades gick debatten helt överstyr. Städbolagens särintresse, höginkomsttagarintresset i borgerligheten och journalister som själva gör stora avdrag styrde bort frågan från verkligheten och den blåstes upp något helt oerhört. Nu tycks den vara tillbaka där den förtjänar att vara – som ytterligare en reform för landets höginkomsttagare. Och så kanske vi kan få debattera viktiga jobbfrågor istället.

Mer i AB, AB2 och bloggar som Alf Svensson och Röda Malmö
Idag får man heller inte missa Alliansfritt.

Ideologiskt experiment hotar tågrafiken

Dagens s-krav på att stoppa avregleringen av järnvägen är en oerhört viktigt. När man bor en timme från Stockholm med tåg är det dessutom en fråga som berör i vardagen. Trots att det svenska järnvägssystemet lider av kapacitetsbrist har regeringen i första hand ägnat sig åt att avreglera och privatisera politiken. Det får inte fler tåg att gå i tid, på för få spår med stor trängsel.

Ett viktigt skäl mot avregleringen är att den regionala tågtrafiken hotas. Fjärrtågen –direkttågen mellan Stockholm och Göteborg till exempel, är mer lönsamma att trafikera. Med ett avreglerat system finns det uppenbar risk att den högre betalningsviljan hos fjärrtågsresenärerna kommer att förändra trafikutbudet. Alltså färre regionaltåg och färre stopp för fjärrtågen, vilket leder till sämre utbud för resenärerna. Därmed blir det också dyrt för skattebetalarna. De mindre attraktiva sträckorna lämnas till samhället att betala om det ska gå några tåg. Vinsterna privatiseras och förlusterna får bäras av oss alla. Det är borgerliga politik i ett nötskal.

Men hur blir då tågtrafiken bättre. Jo, genom investeringar i utökad kapacitet. Utan möjlighet att köra fler tåg oftare kommer problemen inte att lösas, även om våren kommer och snön smälter. Och att låta lönsamma linjer bekosta mindre lönsamma är en god fördelningspolitik

Mer om detta bloggar Roger Jönsson och Peter Andersson.

Bakhal ekonomisk politik får Sverige halkar efter

Sverige fortsätter att halka efter. Det visar statistik från Eurostat. Medan genomsnittet för EU är positivt de två senaste kvartalen fortsätter Sverige att tappa. Jag har vid ett flertal tillfällen beskrivit hur vår ekonomi tappat mer än EU och hur arbetslösheten ökar fortare hos oss än i andra EU-länder. Även i OECDs välståndsliga tappar Sverige.

Statsministern och näringsministern har förklarat det med att finanskrisen slår hårdare mot Sverige eftersom vår export tappat mer och att vi är mer exportberoende än andra. Men det stämmer inte. Svensk export har snarare klarat sig bättre än andra och när det gäller exportberoende ligger vi, enligt Eurostat och Svenskt Näringliv, i mitten av de europeiska länderna. Förklaringen till det bakhala Sverige får sökas på andra håll.

En sådan är förstås att den svenska regeringen gjort mindre för att stimulera ekonomin än andra. En annan är att den ekonomiska politiken i Sverige har gått ut på att sänka skatter för grupper med god ekonomi och försämra för utsatta grupper. Därmed har konsumtionen tagit en hel del stryk. Effekten av varsel, sämre ersättningsnivåer för den som blir av med jobbet och att många lämnade tryggheten när regeringen höjde avgifterna i a-kassan förstärker detta ytterligare. Det är alltså regeringens ekonomiska politik som gör att vi halkar efter. Det innebär samtidigt att en annan politik kan få oss att ta igen det vi nu förlorar.

Fast om detta handlar förstås inte debatten. Pseudofrågor som bidrag till hushållstjänster får istället dominera.

Svd, Aftonbladet, DN skriver om det och Peter Andersson, HBT-sossen bloggar om det medan S-buzz visar sina hemligheter. Ser nu att även Alliansfritt skriver om att Sverige halkar efter.

Fler jobb när städavdraget används i välfärden

Frågan om subentioner till hushållstjänster har debatterats flitigt. En skruvad rapport från tjänsteföretagen och en debattartikel på Svd fick den dessutom att gå snett. Det tusental nya jobb som i verkligheten skapats av reformen skulle ha blivit dubbelt så många om pengarna istället satsas i välfärden. Medan kommuner och landsting fått skära ner ca 70 000 personer i vården, skolan och omsorgen sedan valet - 25 000 bara det senaste året - tillåts 1000 hårt subventionerade städjobb för i första hand höginkomsttagare framstå som något fantastiskt. Det är det inte.

Nu kan förhoppningsvis viktigare och större frågor diskuteras framöver. Jag lyfte själv fram några sådana saker i ett annan inlägg här nedan. En annan lyftes av de rödgröna partiledarena idag: det är dags att avskaffa straffskatten på pensioner.

Läs även AB, Peter Andersson och Högberg om detta.

Kan någon rädda centern?

Ytterligare en opinionsmätning visar att de borgerliga har problem. En stabil rödgrön ledning samtidigt som centerpartiet återigen placerar sig under spärren till riksdagen sänder sannolikt kalla kårar in i borgerligheten. Centerpartiets kräftgång är inte konstig. De många sveken i miljöpolitiken har gjort den gröna profilen grå. De liberala väljarna i storstäderna skrämdes sannolikt bort av FRA och Ipred. Och när den gamla basen - som värnar regionalpolitiken och en politik för hela landet - hör centerns partiledare fabulera om städjobben i Lindingö, Danderyd och Täby så finns förstås inte så mycket kvar. Frågan är om direktörerna i Svenskt Näringsliv kan rädda centern den är gången?

Även i SvD, hos Peter Andersson, Laakso på uppstuds, Johan Westerholm

Ny politik kan ge unga jobb

En av samhällets viktigaste uppgifter är att se till att unga människor kan få ett arbete. Det ger självbestämmande och möjligheter att förverkliga sina egna liv.

Idag misslyckas Sverige med det. Den svenska ungdomsarbetslösheten i är bland den högsta i Europa. Var tredje ung person saknar jobb. Det är tydligt att regeringens ekonomiska politik, som bygger på stora skattesänkningar och försämringar för arbetslösa, inte fungerar. Inte heller de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som ungdomsgarantin, fungerar. Bara en av tio unga i garantin får praktik eller utbildning. Och på utbildningsområdet har försämringarna stått i kö. Komvux har skurits ner och det är en mindre andel av de unga som får plats på högskolan.

Även regeringens enskilt dyraste insats – nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga – visar sig nu ha misslyckats. En granskning som Rapport gjort visar att det inte gjort någon som helst skillnad. Det är inte så konstigt. Regeringens egna expertmyndigheter gjorde tummen ner redan före sänkningen. Även bidragen till hushållstjänster ger få jobb i verkligheten, det är bara när Almega och de borgerliga kampanjar som det framställs som framgångsrikt.

Nu behövs en omsvängning i politiken. Istället för sänkta skatter för de som har jobb borde insatserna riktas mot dem som behöver ett jobb. Socialdemokraternas insatser i form av en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften för de soloföretagare som gör sin första anställning och för alla som anställer en arbetslös ungdom är mer träffsäkra och billigare för statskassan. Därmed kan även utbildningsmöjligheterna bli fler, välfärdssektorn få mer resurser för att anställa fler och samhället vara aktivt i bostadsbyggande och satsningar på gröna jobb. Så kan vi skapa fler möjligheter för unga till både jobb, självbestämmande och ökad framtidstro.

Mer på dessa teman kan man läsa i Expressen och hos bloggare som Peter Andersson, Alliansfritt, Röda Berget och Storstad.