Reinfeldts dyra synvilla

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt anser som bekant att den svenska ungdomsarbetslösheten – en av Europas högsta – är en skapad synvilla. Det skulle vara intressant att höra honom bortförklara den kraftiga ökningen av utbetalda socialbidrag – där drygt 40 procent går till just unga. Om ungdomsarbetslösheten är en synvilla är den väldigt dyr. Statistiken om de ökande socialbidragen är en svidande kritik mot en regering som förlorat kontrollen över arbetslösheten och utanförskapet.

Det tycks dock inte bekomma moderaledaren – eller medierna för den delen. Istället för tuffa frågor till den högst ansvariga bakom den ekonomiska politik som placerar ungdomar i utanförskap tillåts han ställa oppositionen till svars med 100 frågor. Jag nöjer mig med en till Reinfeldt. När ska ni ta ansvar för misslyckandet med jobben och utanförskapet?

En djupdykning i statistiken visar hur tuff situation ungdomar har. Veroncia Palm utvecklar. SR rapporterar liksom Svd. Om Carl Bildts oljeaffärer, som även jag skrivit om tidigare, bloggar Johan Westerholm klokt.

Borg bluffar och Schlingmann slingrar sig - men arbetslösheten den består

Sänkta löner - eller som i det i praktiken snarare blir - mycket små löneökningar under lång tid. Det är den borgerliga strategin för fler jobb. Den ekonomiska politiken med förvärvsavdrag och försämrade trygghetssystem är avpassade för just detta. Expressen avslöjade detta i interna dokument från Finansdepartementet för något år sedan, nu följer Aftonbladet upp med samma "avslöjande".

Man kan ha många synpunkter på ingången i frågan men ännu värre är att den inte fungerar. Arbetslösheten ökar snabbare i Sverige än i EU som genomsnitt. Med Borg och Reinfeldt halkar vi efter länder som Tyskland, Belgien och Finland.

Jag vill se en annan ekonomisk politik. Jag tror inte att sänkta löner är det som bygger Sverige starkt. Istället behövs bättre utbildning och mer forskning. Vi behöver investera i infrastruktur och bostadsbyggande. De små företagen behöver bättre villkor och fler måste jobba i skolan och omsorgen.

Trots att vi har massarbetslöshet misslyckas näringslivet med var femte rekrytering - för att det saknas kompetenta sökande. Men den borgerliga regeringen kasserade strategin att arbetskraften skall rustas genom utbildning så kan kan ta de nya jobben. Komvux skars ner, utbyggnaden av högskolan stoppades och arbetsmarknadsutbildningen lades för fäfot. Kvar blir inget mer än sänkta löner och låglönejobb. Slingra dig ur det Schlingmann.

Mer om dett kan man läsa hos Utredarna på TCO, Emil Broberg och Rasmus Lenefors
Följetongen om Reinfeldt och ungdomsarbetslösheten fortsätter och kommenteras av Peter Andersson.

Sverige halkar efter och Reinfeldt är ansvarig

Sverige når inte schlagerfinalen och missade fotbolls VM i Sydafrika. Det får stora rubriker i kvällspressen. När Sverige misslyckas med jobben och halkar efter andra Europeiska länder går det förbi med tystnad.

Den borgerliga regeringen gick till val på jobb och minskat utanförskap. I verkligheten blev det tvärtom. Fler är utan jobb och utanförskapet har ökat ordentligt. Även i jämförelse med andra länder har vi halkat efter. När Reinfeldt och Borg tog över 2006 var arbetslösheten i Sverige betydligt lägre än i EUs genomsnitt. Nu ligger vi på samma nivå. Den svenska arbetslösheten var då lägre än den i Tyskland, Belgien och Finland. Idag är den högre i Sverige. (Källa Eurostat)

Regeringen lever gott på att den inte granskas. Finanskrisen får förklara alla misslyckanden. Eller så skapas ungdomsarbetslösheten av en synvilla, ett häpnadsväckande uttalande. Av någon outgrundlig anledning ska Sverige nuförtiden jämföras med Grekland. Genom att sätta ribban så lågt att nästan vem som helst kan komma över har borgerligheten byggt bilden av en framgångsrik politik. Men en europeisk jämförelse visar att det är regeringens egen politik som misslyckats, som lett till högre arbetslöshet i Sverige, större utanförskap i Sverige, ökade klyftor i Sverige. Och ska vi bli ett land med en bättre utveckling måste vi byta färdriktning, byta politik och byta regering.

Idag läser jag Peter Andersson, S-buzz, Ulrika Falk

Arbetslösheten stiger

Arbetslösheten fortsätter att stiga. SCBs dagsfärska siffra är 9.8 procent och 80 000 fler utan jobb det senaste året. Därmed står det klart att regeringen misslyckas med sin viktigaste fråga. Raserade trygghetssystem och orättvisa skattesänkningar gav inte fler jobb – tvärtom.

Därför är det dags för en kursändring i den ekonomiska politiken. Fler jobb måste sättas främst, före sänkta skatter. Det behövs investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur, i kunskap och forskning. Det behövs investeringar i välfärdsjobben och i trygghetssystem. Och det behövs investeringar i en ny arbetsmarknadspolitik. Allt detta finns det konkreta och finansierade förslag om i socialdemokraternas och de båda andra rödgröna partiernas skuggbudget.

Regeringen fortsätter dock på den inslagna vägen. När överskotten de ärvde tagit slut fortsätter man sänka skatterna men lånar nu ihop pengarna. Det är de arbetslösas fel att det inte finns jobb och sänkta löner är melodin för dagen. En farlig utveckling visade inte minst Konjunkturinstitutet före årets lönerörelse.

Mer om jobbmisslyckadet finns i AB. Läser även Alliansfritt om ungdomsjobb och Marika som drar ner byxorna ordentligt och välfärtjänst på Illja Batjan.

Svag sista budget från Borg!

Arbetslösheten biter sig fast, tillväxten revideras ner och inga nya insatser vidtas för jobben. Därmed kommer utanförskapet att växa och klyftorna fortsätta vidgas. Sammanfattningsvis kan betyget på regeringens vårbudget inte bli annat än lågt.

Med tanke på att Sverige halkar efter andra EU-länder och arbetslösheten ökat kraftigare här än på andra håll är det märkligt att så lite görs för jobben. Inga nya satsningar på arbetsmarknadsutbildning eller komvux är närmast tjänstefel i detta läge. Inte heller infrastrukturen fick mer än vad som meddelades för långt över ett år sedan. Regeringen fortsätter också att negligera byggandet som en viktig drivkraft för konjunkturen. Indragningen av 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen kommer att leda till fortsatta uppsägningar i dessa sektorer.

Anders Borg fortsätter att glädjas åt att den svenska ekonomin inte havererat som några av de kring Medelhavet. Men att jämföra sig med dessa länder är knappast relevant för Sverige. Och hade inte Borg fått ärva stora överskott från den socialdemokratiska regeringen hade förstås underskotten varit väsentligt värre också här.

Med denna sista (?) och svaga budget från regeringen har den röd-gröna oppositionen ett bra tillfälle att visa på visioner, handlingskraft och en alternativ väg för jobb, klimatpolitik och minskade klyftor.



Läs mer i DN, DN2, DN3, SvD, Svd2, SvD3, E24, AB
och bloggar som Alliansfritt, S-buzz

Regeringsskutan läcker som ett såll

Regeringsskutan läcker som ett såll. I lagom stora smakbitar portioneras vårbudgeten ut till medier och väljare. Fast samma klang och jubelföreställning som senast det begav sig ser det inte ut att bli. Reinfeldt tvingades slå fast att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bestå om borgarna får fortsätta regera. Infrastrukturpengarna visade sig vara samma pengar som regeringen redan presenterat. Anders Borg har haft pressträff för att berätta att det inte är höginkomsttagarna som vunnit på regeringens politik, fast alla hans tabeller visade just det. Dessutom har Anders Borg berättat att det är dags att dra in 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Enligt finansministern finns så mycket pengar i välfärden att det räcker och blir över. Och nu sägs han dessutom revideras ner prognosen över den ekonomiska tillväxten som hackar betänkligt.

Om man ovanpå det lägga rejält högre arbetslöshet, ännu mycket kraftigare ökad ungdomsarbetslöshet, ökat ”utanförskap” och kraftig ökning av socialbidragen så kan man konstatera att det kan bli svårt för borgerligheten att klara höstens val.

Jobben, jobben, jobben

Arbetslösheten fortsätter att vara hög. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik är fler arbetslösa nu jämfört med för ett år sedan. Det är dessutom anmärkningsvärt att Sverige halkar efter, inte bara i OECDs välståndsliga utan även när det gäller jobben. Tidigare har vi haft lägre arbetslöshet än andra, nu är vi i det närmaste ikapp. Det visar att regeringens politik har varit felaktig och bara ökat klyftorna och byggt på underskott och utanförskap.

Jag har flera gånger pekat på att det behövs insatser för fler jobb istället för skattesänkningar för grupper som redan har det bra ställt ekonomiskt. Välfärdsektorn, byggsektorn och utbildning är tre viktiga områden där regeringen skurit ner eller gjort otillräckligt. Men borgarna lovar ännu så länge bara mer av den politik som misslyckats. En ny inriktning för jobben och Sverige kräver uppenbarligen regeringsskifte.

Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet med Reinfeldt

Statsministern fortsätter att fuska med jobbstatisiken. Efter att ha tvingats backa från ett tidigare påstående om 100000 nya jobb återkommer han i riksdagens talarstol med nya dimridåer. Alliansfritt reder ut en del av begreppen men ett av de allvarligaste misstagen statsminister gör är att inte ställa sysselsättningen i relation till befolkningen. Om man gör det ser man tydligt hur sysselsättningen minskat med 2,1 procent från sista kvartalet 2006 fram till sista kvartalet 2009. Och samma trista utveckling gäller arbetslösheten och utanförskapet. Reinfeldt önskar säkert att han inte misslyckats med jobben men det är en helt annan sak...

Mer kan man också läsa på Johan Ulvenlövs blogg, DN, UNT, AB, SvD

Nu krävs att jobben sätts först!

Arbetslösheten stiger i Sverige. Enligt färsk statisik från SCB är 4170 000 arbetslösa och det senaste året har ca 108000 fler blivit arbetslösa.

Regeringen försöker förstås bortförklara jobbfiaskot med att det beror på "krisen". Men då måste man också förklara hur det kan komma sig att Sverige, som under förra mandatperioden hade en väsentligt lägre arbetslöshet än det europeiska genomsnittet, numer har samma höga arbetslöshet som resten av Europa, enligt kommissionen. Att sänka skatterna på lånade pengar och förstöra trygghetssystemen har alltså varit en misslyckad politik som inte gett Sverige nya jobb men väl ökande arbetslöshet, ökat utanförskap och ökade klyftor. Därför behövs en kursändring.

Nu krävs en lång rad insatser. Investera i byggandet av bostäder, infrastruktur och utbildning. Investera i trygghetsförsäkringarna så att det blir lättare att gå från gamla till nya villkor i arbetslivet. Satsa mer på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ge ett avdrag till de som nyanställer istället för att sänka arbetsgivareavgiften för dem som har jobb
Och investera i välfärden. Enligt regeringens egna prognoser har och kommer tiotusentals välfärdsarbetare att tvingas sluta. Men för oss är skolan, barnomsorgen och sjukvården viktigare än sänkta skatter.

I USA berättar president Obama hur han vill skapa fler jobb och bland bloggarna i Sverige läser jag Peter Andersson som skriver mer om debatten Sahlin/Reinfeldt och sjukförsäkringen, liksom Alliansfritt och Ulf Bjereld. Och mer positiva tongångar om ekonomin finns i Svd

Verkligheten straffar regeringen

Dagens partiledardebatt var klargörande på många sätt. Ett viktigt besked från statsmininstern var att det är under nästa mandatperiode man ska klara jobben, utanförskapet och ekonomin. Att han därmed misslyckats under denna är så att säga underförstått. Att fly in i framtiden är bekvämare än att befinna sig i den verklighet som gör att regeringen ligger under i opinionen, något som bekräftas av ytterligare en mätning.

För det som sägs i debatten och verkligheten i Sverige är ju helt olika saker.

Regeringens politik minskar utanförskapet - i verkligheten är 70 000 fler i så kallat utanförskap

Regeringen för en politik för jobben - i verkligheten fortsätter arbetslösheten att öka.

Regeringen är granten för starka statsfinanser - i verkligheten lånar man till skattesänkningar och överskott har blivit underkott.

Regeringen minskar köerna i vården - i verkligheten håller man sig med dubbla kölistor

Regeringen satsar på välfärden - i verkligheten sägs 50 000 välfärdsarbetare upp enligt regeringens egna prognoser.

Trots det lovar - eller hotar - statsministern med mer av samma politik. Inte undra på att han är nervös över allt fler röd-gröna överenskommelser.

Mer om debatten och politiken kan läsas Svd, i Göran Erikssons analys, i DN,

Läser även bloggarna Peter Andersson, Högbergs tankar och Röda berget

Ny regering snabbare väg till förbättringar

Någon höjd arbetslöshetsförsäkring blir det inte med en borgerlig regering. 120 000 namnunderskrifter och tre enade fackliga centralorganisationer räcker inte långt mot Reinfeldt och Borgs strategi att näpsa facken och få ner lönerna. För det är ju därför som försämringarna av a-kassan är så viktig för borgerligheten. För socialdemokratin och facken är det tvärtom. En bra arbetslöshetsförsäkring ger facken styrka och medborgarna trygghet. Idag är det lite si och så med båda delarna. Den som blir av med jobbet kan se fram emot ca 55 procent av sin tidigare lön i ersättning. Det minskar omställningsviljan i samhället, ökar rädslan hos alla som inte känner sig tvärsäkra på att ha jobbet kvar och minskar därmed konsumtionen och spär på arbetslösheten. Det kommer att dörja många år innan försäkringen kan förbättras säger Littorin när facken uppvaktar. Det finns förstås ett snabbare sätt – att byta regering.

Kan heller inte låta bli att tycka att det är kul att centerpartister tydligen fortsätter att skylla på andra. Igår var det sossarnas fel att man är på väg ut ur riksdagen, idag är det moderaternas.
Mer om det bloggas hos Röda Berget.

Läser som vanligt också Peter Andersson.

Saab, industrikrisen och näringspolitiken

Ett varumärke i en varumärkesportfölj. Så enkelt avfärdade statsministern Saab för några månader sedan. Syftet var sannolikt två. Flytt allt ansvar för en kommande nedläggning bort från regeringen och att spela ner betydelsen av företaget. I själva verket är Saab mycket mer än ett varumärke. 3500 anställda, minst lika många jobbar hos underleverantörer och tusentals ytterligare är beroende av att dessa ca 7000 har jobb. Till det kommer allt industriellt kunnande och betydelsen för det svenska fordonsklustret i sin helhet.

Regeringen har stått märkligt handfallen inför den industriella kris som Sverige är inne i. Näringsministern verkar närmast utstuderat ointresserad och statsministern är väl upptagen med de ”stora frågorna”. Under tiden lider industrin. Många orter bär bördorna staten lämpat över på dem. Tusentals förlorar jobbet till arbetslöshet och ännu fler har fått sänkta löner enligt krisavtalet.

För regeringen är det uppenbarligen inget problem. Strategin är ju till och med att lönerna ska sänkas. Och bara man sänker skatterna tillräckligt mycket för dem som inte drabbas ska allt lösa sig. Istället för näringspolitik med siktet inställt på industriell förnyelse kan man alltid subventionera hushållstjänster. Varumärket Saab försvinner men regeringen satsar på att bygga upp varumärket Hemfrid. Det är i alla fall ett besked till de som blir utan jobb i Trollhättan. Det behövs fler som städar avföring hos moderater som Edvard Unsgaard.

Om Saab kan man läsa mer i AB och DN . Bloggar jag läser idag är Peter Andersson som kommenterar Maria Larsson på DN-debatt och Krassman som skriver om skatten på trafikförsäkringen.

Littorin skyller ifrån sig om arbetslösheten

Regeringens jobbpolitik har havererat och Sverige halkar efter i Europa. Ändå skyller Littorin i Aftonbladet på landets kommuner för att arbetslösheten stiger. Det är beklämmande att ministern inte tar eget ansvar för jobbfiaskot.

Det är Littorin och regeringen som försämrat arbetslöshetsförsäkringen och på randen till jobbkrisen tryckt ut en halvmiljon människor ur försäkringen. Det leder till ökad otrygghet, lägre tillväxt och högre arbetslöshet.

Det är Littorin och regeringen som ryckt bort hälften av de statliga pengarna till vuxenutbildning. Det leder till att färre får en andra chans till utbildning som kan leda vidare.

Det är Littorin och regeringen som bantat bort det mesta av arbetsmarknadsutbildning. Trots att det är dokumenterat effektivt hindras människor från utbildning som kan ge jobb snabbt.

Det är Littorin och regeringen som sänkt skatterna istället för att ge kommuner och landsting tillräckliga resurser för att värna vården, omsorgen och skolan. Därför tvingas 60 000 lärare, undersköterskor och sjuksköterskor ut i arbetslöshet.

Det är Littorin som slösar bort miljarder på jobbcoacher istället för att satsa på jobb och utbildning.

AB

Dags att sätta jobben först!

Dagens jobbsiffror från SCB var en sorglig läsning. Arbetslösheten ökar och långtidsarbetslösheten biter sig fast. Köerna för att få ut arbetslöshetsförsäkring växer. När man dessutom vet att regeringen räknar med att var tredje arbetslös permanent ska slås ut från arbetsmarknaden så blir det ännu mer skrämmande. Istället för att låna pengar till skattesänkningar för höginkomsttagare krävs nu att jobben sätts först. Det krävs investeringar i ett brett kunskapslyft, bostadsbyggande, renovering av miljonprogram, satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur. Det behövs helt enkelt en ny kurs för Sverige.

DN, SVD

"The bottom is inte nådd"

”The bottom is inte nådd” skulle man kunna säga om man travesterar Björn Borgs gamle tränare Lennart Bergelin. Och jag menar ekonomin förstås. Idag kom ytterligare ett storvarsel, denna gång från Ericsson och det ser inte roligare ut framöver. Konjunkturinstitutets senaste bedömning från december var en negativ tillväxt om 0,9 procent. Idag säger man att det snarare skulle dra ner mot minus 1,5. Det är ingen djärv gissning att det kommer att försvinna 150 000 – 200 000 jobb de kommande två åren. Därför är det märkligt att den borgerliga regeringen är så passiv. Under högkonjunkturen vräkte Borg och Reinfeldt ut skattesänkningar och tömde ladorna när högavlönade och rika med stora dyra hus skulle få sitt. Därför blir det ingen riktig satsning när konjunkturen nu slår i backen.

Nu måste allt göras för jobben. Vi socialdemokrater har förslagen för att bekämpa jobbkrisen. Det handlar om investeringar i gröna jobb, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, 50 000 fler utbildningsplatser, förstärkt köpkraft för barnfamiljer, studenter och pensionärer och ökad trygghet så att den negativa spiralen kan brytas. Men regeringen väntar på bättre tider man uppenbarligen hoppas ska komma utan. Andra gör tvärtom. I Norge lägger regeringen fram ett paket, i Tyskland satsar den socialdemokratiska finansministern och Obamas jättepaket är i hamn. Den borgerliga regeringens oförmåga blir dyr för Sverige.

Partiledardebatt

Usla opinionssiffror och vikande ekonomi satte borgliga partiledarna på defensiven i partiledardebatten. Det verkar helt enkelt inte som att regeringen har särskilt roligt längre. Det är surt och grinigt. Och det är inte så konstigt.

Regeringe har försuttit ett gyllende läge. Man tog över en av de starkaste ekonomierna i världen. Det skapades över 150 000 nya jobb året före valet. Sedan dess har jobbtakten sackat ordentligt och i höst räknar regeringen själv med stigande arbetslöshet. Samtidigt tar inflationen fart, tillväxten bromsar in men räntorna höjs. Enligt Anders Borg tar det uppemot två år innan regeringens politik får riktigt genomslag. Så när regeringens politik nu så smått slår igenom - så slår det hårt mot Sverige.

Det är ett stort problem att man inte investerar i framtiden. Regeringen sätter forskning och utbildning på undantag och har skurit ner både i vuxenutbildning och högskolan. Istället slösar man bort pengarna på oansvariga och orättvisa skattesänkningar.

Istället för ökade klyftor behövs en politik för rättvisa och trygghet. Det tjänar Sverige på. En bra a-kassa, en trygg sjukförsäkring och fler chanser att komma igen när man hamnat i problem är inte bara mer rättvist utan också ekonomiskt smart. Mona Sahlins besked om att reparera trygghetssystemen handlar lika mycket om jobb och en bra ekonomisk utveckling som om rättvisa och trygghet.

Mer om debatten kan man läsa på DN.se

Borgs budget ökar klyftor och arbetslöshet

Regeringens vårbudget ger både ökade klyftor och ökad arbetslöshet. Anders Borg har slarvat bort en bra konjunktur på orättvisa skattesänkningar. Nu räknar regeringen desstuom med att kommuner och landsting får det sämre - vilket kommer att drabba välfärden. Trots det vidtar man inga åtgärder. När man dessutom vet att det moderatstyrda landstinget i Sörmland redan har stora underskott så blir man orolig för hur vården ska klaras i den delen av landet där jag bor. Nu har vi socialdemokrater ett par veckor på oss att presentera vårt alternativ. Vår budgetmotion måste självklart innehålla de investeringar i jobb, rättvisa och välfärd som regeringen väljer att avstå från.