Regeringen och bärföretagen skämmer ut Sverige

När svenskar besöker Thailand eller Vietnamn möts vi av tillmötesgående och vänliga människor som antagligen vill oss väl. När thailändare och vietnameser reser till de svenska bärskogarna är bemötandet ett annat. Ren och skär exploatering av mycket vinstrika företag tillåts med regeringens goda minne. Förutom att det är en fruktansvärd hantering av människor skämmer bärföretagen och regeringen ut Sverige. Det är dags att rensa upp i träsket Reinfeldt, istället för att hålla dem om ryggen.

Läs mer i DN, DN1, DN2, SVD, SVD1, AB

Reinfeldts dyra synvilla

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt anser som bekant att den svenska ungdomsarbetslösheten – en av Europas högsta – är en skapad synvilla. Det skulle vara intressant att höra honom bortförklara den kraftiga ökningen av utbetalda socialbidrag – där drygt 40 procent går till just unga. Om ungdomsarbetslösheten är en synvilla är den väldigt dyr. Statistiken om de ökande socialbidragen är en svidande kritik mot en regering som förlorat kontrollen över arbetslösheten och utanförskapet.

Det tycks dock inte bekomma moderaledaren – eller medierna för den delen. Istället för tuffa frågor till den högst ansvariga bakom den ekonomiska politik som placerar ungdomar i utanförskap tillåts han ställa oppositionen till svars med 100 frågor. Jag nöjer mig med en till Reinfeldt. När ska ni ta ansvar för misslyckandet med jobben och utanförskapet?

En djupdykning i statistiken visar hur tuff situation ungdomar har. Veroncia Palm utvecklar. SR rapporterar liksom Svd. Om Carl Bildts oljeaffärer, som även jag skrivit om tidigare, bloggar Johan Westerholm klokt.

Regeringsskutan läcker som ett såll

Regeringsskutan läcker som ett såll. I lagom stora smakbitar portioneras vårbudgeten ut till medier och väljare. Fast samma klang och jubelföreställning som senast det begav sig ser det inte ut att bli. Reinfeldt tvingades slå fast att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bestå om borgarna får fortsätta regera. Infrastrukturpengarna visade sig vara samma pengar som regeringen redan presenterat. Anders Borg har haft pressträff för att berätta att det inte är höginkomsttagarna som vunnit på regeringens politik, fast alla hans tabeller visade just det. Dessutom har Anders Borg berättat att det är dags att dra in 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Enligt finansministern finns så mycket pengar i välfärden att det räcker och blir över. Och nu sägs han dessutom revideras ner prognosen över den ekonomiska tillväxten som hackar betänkligt.

Om man ovanpå det lägga rejält högre arbetslöshet, ännu mycket kraftigare ökad ungdomsarbetslöshet, ökat ”utanförskap” och kraftig ökning av socialbidragen så kan man konstatera att det kan bli svårt för borgerligheten att klara höstens val.

Moderaterna ger upp jobben!

När Moderaterna lanserar sin politik för att vinna landets kvinnor, som helst röstar rödgrönt, är det inte jobben som står i centrum. Tvärtom gör partiet vad som helst för att slippa prata om valets viktigaste fråga. Istället ska Reinfeldt prata om "trygghet".

Men det kan inte vara den trygghet det innebär att fler har jobb eller att den som blir av med jobbet har en bra a-kassa och möjligheter till utbildning. För de arbetslösa blir fler, utanförskapet växer och trygghetssystemen har försämrats. Troligen menar Moderaterna inte heller den trygghet det innebär att veta att de gamla föräldrarna har det bra i äldreomsorgen eller barnen på förskolan. För de sänkta skatterna har inneburit att 25000 välfärdsjobb, i äldreomsorg, sjukvård och skola, har försvunnit bara det senaste året och 70000 sedan valet.

Den Socialdemokratiska jobbkongresen har däremot lagt fast en lång rad förbättringar av tryggheten. En jobbpolitik med fokus på att fler ska anställas, istället för sänkta skatter till dem som inte nyanställer. En ekonomisk politik där vi investerar i välfärdsjobben och bostadsbyggandet, istället för att låna till skattesänkningar. En utbildningspolitik som öppnar dörrar för fler, istället för att minska på arbetsmarknadsutbildning, Komvux och högskolan.

Läser att Mona Sahlin tycker att Moderaterna är för mycket PR och för lite parti. Det ligger mycket i det. Andra som kommenterar detta är Alliansfritt, Högberg och HBT-sossen

Kampanj mot straffskatten på pension

Idag drar socialdemokraterna igång en kampanj mot straffskatten på pensioner. Den som går i pension får ju nuförtiden inte bara lägre inkomst, utan regeringens skattepolitik innebär att man dessutom får högre skatt.

Kampanjen behövs. Statsminister Fredrik Reinfeldt och andra borgerliga regeringsföreträdare har försvarat skattediskrimineringen av pensionärer med argumentet att motsvarande diskriminering sker i andra länder som t.ex. Finland, trots att det inte alls är fallet. En undersökning från PRO visar tvärtom att det vanliga är att pensionärer betalar lägre skatt, inte högre. Att Reinfeldt kör med omvänd ”pensionärsrabatt” får anses ganska speciellt.

Moderaternas politik med högre skatt för pensionärer bygger på idén om att jobb skapas genom att klyftorna i samhället ökar. Men hade politiken fungerat så hade fler kommit i arbete. Verkligheten visar tydligt ett annat resultat. De arbetslösa är nu 100 000 fler jämfört med för tre år sedan, utanförskapet är högre, arbetskraftsutbudet är sjunkande och sysselsättningen är lägre. Och det går sämre för Sverige jämfört med andra länder. Det behövs både rättvisare skatter och en jobbpolitik värd namnet för att Sverige ska ta vara på sina möjligheter.


Läs Ibrahim Baylan på SvD och S-buzz. DN, GP, AB och Roger Jönsson skriver också om det

Jobben är skandalen

Tidningarna är fyllda med reportade om den moderata valfuskskandalen. Men den stora skandalen som moderaterna borde hängs ut för är misslyckandet med jobben. Ett fåtal artiklar handlar om hur de borgerliga bryter sitt vallöfte och inte klarar av att minska arbetslösheten under mandatperioden.

Att frågan är politiskt viktig förstår man av de felaktigheter som regeringen sprider omkring sig. Reinfeldt själv försökte i partiledardebatten få det till att sysselsättningen ökat, trots att den minskat. Jan Björklund hävdade i Ekots lördagsintervju att sysselslättningen minskat för att regeringen minskat utanförskapet. Men utanförskapet har ökat med 70 000 enligt Riksdagens Utredningstjänst och sysselsättningen beräknas på den totala befolkningen i arbetsför ålder. Så det var också fel. Så nu räcker det med interna skandalreportage om moderaterna. Granska misslyckadet med jobben istället!

Men i brist på det får ni hålla tillgodo med annat. Fuskskandalen skrivs det om i SvD, SvD2, Svd3, DN, DN2, Aftonbladet, Expressen om samma sak i piratparitet. Läser också bloggarna Viktor Tullgren, Peter Andersson, Alliansfritt

Moderata motsägelser!

Så har då moderatledaren själv kommenterat valfusket inom moderaterna. Men han är ingen mästare på rena och klara formuleringar. Reinfeldt säger nästan ingenting och tar inte ställning för eller emot just någonting. Fast han säger att man inte ska peka finger för det kan vara oskyldiga som pekas ut. Orsaken till denna försiktighet menar statsministern, är att det är nomineringstider och så kan alla möjliga försöka skada alla möjliga.

Kanske är det att se som att partiordförande Reinfeldt tar partisekreterare Schlingmann i örat för han har tydligen en annan uppfattning och har kraftigt fördömt det hela. Att provvalet inte verkar helt lysande skött verkar ställt utan allt rimligt tvivel men den moderata krishanteringen är måhända lika dålig. Om den kan man läsa mer hos Alliansfritt.


Läs även mer på DN, DN1, DN2, DN3, SVD, SVD2, SVD3, SVD 4, Aftonbladet, AB2, AB3, Expressen
Peter Andersson och Alliansfritt bloggar om det

(M)inistrar skyller ifrån sig

Reinfeldt skyller ungdomsarbetslösheten på ungdomarna. Idag är nästa m-minister ute och skyller ifrån sig. Cristina Husmark-Persson försöker nämligen få regeringens politik att vara Försäkringskassans fel. Stora besparingar på kassan och rader av lagförändringar har helt enkelt gjort jobbet oerhört svårt och leder förstås till en pressad organisation. Det är regeringens ansvar men det är inget man vill låtsas om.


Läs gärna mer på Alliansfritt

Arbetslösa ungdomar får skylla sig själva, enligt Reinfeldt

Statsministern försöker ofta hävda att han tar ansvar. Men för att ta ansvar skyller han väldigt mycket på andra. Nu senast förklarar han den höga ungdomsarbetslösheten som hans politik genererar att:

”Det är en myt att det inte finns arbete att söka i svåra tider. Det finns alltid lediga platser. […] En viktig orsak till att ungdomar inte får jobb är att de inte söker jobb.” (Dagens Sydsvenska enbart i papperstidningen)

Vad Reinfeldt menar är att arbetslösa ungdomar får skylla sig själva. Man kan höra hur han tänker: Här har vi sänkt skatterna, tagit bort utbildningsmöjligheter och havererat a-kassan och så har de otacksamma ungdomarna mage att gå arbetslösa.

Den som vill veta mer om Reinfelds citat kan läsa mer hos Johan Ulvenlöv och Alliansfritt.

Reinfeldt har fel fakta igen!

Statsministern har precis avslöjats med felaktiga jobbsiffror när han återigen slirar med verklighetsbeskrivningen. Nu är det OECD-rapporten om att Sverige klarat krisen dåligt och halkar ner i välståndsligan som bortförklaras på ett helt felaktigt sätt. Reinfeldt hävdar att det beror på att vi är mer exportberoende än andra. Det är fel. Enligt Eurostat är har hälften av EU länderna högre exportintensitet. Här kan man se det i diagramform i ett dokument från Svenskt Näringsliv. Den svenska exporten har heller inte drabbats hårdare än andra. Kommerskollegiums internationella jämförelse visar tydligt att den svenska exporten klarat sig relativt väl jämfört med andra. För andra gången på en vecka far alltså statsministern ut med uppenbart vilseledande information.

Mer om detta kan man se och läsa i AB, DN, DN2 .

Bloggar gör bl a Monica Green, Kulturbloggen

Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet med Reinfeldt

Statsministern fortsätter att fuska med jobbstatisiken. Efter att ha tvingats backa från ett tidigare påstående om 100000 nya jobb återkommer han i riksdagens talarstol med nya dimridåer. Alliansfritt reder ut en del av begreppen men ett av de allvarligaste misstagen statsminister gör är att inte ställa sysselsättningen i relation till befolkningen. Om man gör det ser man tydligt hur sysselsättningen minskat med 2,1 procent från sista kvartalet 2006 fram till sista kvartalet 2009. Och samma trista utveckling gäller arbetslösheten och utanförskapet. Reinfeldt önskar säkert att han inte misslyckats med jobben men det är en helt annan sak...

Mer kan man också läsa på Johan Ulvenlövs blogg, DN, UNT, AB, SvD

Nu krävs att jobben sätts först!

Arbetslösheten stiger i Sverige. Enligt färsk statisik från SCB är 4170 000 arbetslösa och det senaste året har ca 108000 fler blivit arbetslösa.

Regeringen försöker förstås bortförklara jobbfiaskot med att det beror på "krisen". Men då måste man också förklara hur det kan komma sig att Sverige, som under förra mandatperioden hade en väsentligt lägre arbetslöshet än det europeiska genomsnittet, numer har samma höga arbetslöshet som resten av Europa, enligt kommissionen. Att sänka skatterna på lånade pengar och förstöra trygghetssystemen har alltså varit en misslyckad politik som inte gett Sverige nya jobb men väl ökande arbetslöshet, ökat utanförskap och ökade klyftor. Därför behövs en kursändring.

Nu krävs en lång rad insatser. Investera i byggandet av bostäder, infrastruktur och utbildning. Investera i trygghetsförsäkringarna så att det blir lättare att gå från gamla till nya villkor i arbetslivet. Satsa mer på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ge ett avdrag till de som nyanställer istället för att sänka arbetsgivareavgiften för dem som har jobb
Och investera i välfärden. Enligt regeringens egna prognoser har och kommer tiotusentals välfärdsarbetare att tvingas sluta. Men för oss är skolan, barnomsorgen och sjukvården viktigare än sänkta skatter.

I USA berättar president Obama hur han vill skapa fler jobb och bland bloggarna i Sverige läser jag Peter Andersson som skriver mer om debatten Sahlin/Reinfeldt och sjukförsäkringen, liksom Alliansfritt och Ulf Bjereld. Och mer positiva tongångar om ekonomin finns i Svd

S bäst på jobb

Förtroendet för socialdemokraternas jobbpolitik ökar enligt en Sifo-mätning i DN. Det är så klart glädjande men heller inte så konstigt. Historiskt är jobbfrågan socialdemokraternas och det är moderaternas inbrytning åren före och efter valet som avviker. För arbetarrörelsen är jobb till alla, med bra löner och villkor så oerhört grundläggande och är både partiets och fackets första uppgift. Tillsammans med alla förslag från jobbkongressen och de konkreta insatser som lyfts fram i budgetalternativen gör detta fokus att partiet nu tagit tillbaka taktpinnen. Samtidigt ska sägas att det moderata jobbfiaskot hjälper till. Att sänka skatterna och förstöra trygghetssystemen gav inte fler jobb -tvärtom. Och det är bara mer av samma politik som Reinfeldt har att erbjuda.

Mer om detta och debatten mellan statsministerkandidaterna kan du läsa på
Aftonbladet, AB2, AB3, DN, DN 2, DN3, SVD, Peter Andersson, Krassman, Röda Berget.
Läser även Alliansfritt som uppmärksammar moderater som

Fördel Sahlin!

När Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt möts i debatt i Agenda i kväll har Sahlin med sig ett 10 procentigt övertag i opinionen, enligt Sifo. Men trots den stora skillnaden mellan de politiska blocken har socialdemokratin stora möjligheter att öka i opinionen. Partiet har uppenbarligen repat sig från bottennoteringarna kring eller under 30 procent men det finns potential för siffror uppåt 40. Det beror inte minskt på att socialdemokraterna idag har ett alldeles för lågt stöd bland de äldre väljarna, trots att partiet med marginal har bäst sjukvårds- och äldreomsorgspolitik när väljarna själva rankar partierna. Lägg till det straffbeskattningen av pensionärer och det borde finnas goda möjligheter att vinna äldre väljare. Det finns skäl för Sahlin att lyfta också dessa frågor i debatten, vid sidan av jobbpolitiken och en ekonomisk politik för minskade klyftor i stort.

Så värst säker på regeringsskifte i höst kan man heller inte vara med utgångspunkt från Sifos siffror. Sverigedemokraterna visar stabila siffror på ca 5 procent och skulle stärka upp högersidan i politiken om de kom in i riksdagen. Ibland framställs SD som att de skulle kunna bli vågmästare men det är givetvis fel -för att kunna bli det måste man befinna sig mellan de politiska blocken, inte på ytterkanten. Därmed blir en röst på SD i höst en röst på fortsatt borgerlig regeringen. Halva skillnaden i opinionen är därmed mest en synvilla.

Därför blir det viktigt att under våren yfta fram behovet av ett skifte i jobbpolitiken, från piska till investeringar. Att vi behöver ett skifte i den ekonomiska politiken, från att låna till skattesänkningar till en ekonomi i balans. Att vi behöver skifte i sjukvårdspolitiken, från utvecklingen att plånboken spelar allt större roll till att behovet av vård ska avgöra. Jag hoppas att debatten i kväll ska belysa just den typen av frågor. Det skulle stärka Sahlin och socialdemokratin.

Sifos mätning kommenteras även i GP

Verkligheten straffar regeringen

Dagens partiledardebatt var klargörande på många sätt. Ett viktigt besked från statsmininstern var att det är under nästa mandatperiode man ska klara jobben, utanförskapet och ekonomin. Att han därmed misslyckats under denna är så att säga underförstått. Att fly in i framtiden är bekvämare än att befinna sig i den verklighet som gör att regeringen ligger under i opinionen, något som bekräftas av ytterligare en mätning.

För det som sägs i debatten och verkligheten i Sverige är ju helt olika saker.

Regeringens politik minskar utanförskapet - i verkligheten är 70 000 fler i så kallat utanförskap

Regeringen för en politik för jobben - i verkligheten fortsätter arbetslösheten att öka.

Regeringen är granten för starka statsfinanser - i verkligheten lånar man till skattesänkningar och överskott har blivit underkott.

Regeringen minskar köerna i vården - i verkligheten håller man sig med dubbla kölistor

Regeringen satsar på välfärden - i verkligheten sägs 50 000 välfärdsarbetare upp enligt regeringens egna prognoser.

Trots det lovar - eller hotar - statsministern med mer av samma politik. Inte undra på att han är nervös över allt fler röd-gröna överenskommelser.

Mer om debatten och politiken kan läsas Svd, i Göran Erikssons analys, i DN,

Läser även bloggarna Peter Andersson, Högbergs tankar och Röda berget

En sjukförsäkring värd namnet

Ett gemensamt rödgrönt förslag till sjukförsäkring har presenterats. Någon timme senare har landet statsminister låtit regeringskansliet räkna fram att det kostar mer att låta sjuka få ersättning än att göra dem utan ersättning. Det är onekligen strångt och statsmannamässigt gjort av honom. För Fredrik Reinfeldt och regeringen har det varit viktigt att brutalisera Sverige och försämra trygghetssystemen för att få råd med skattesänkningar. Har man andra ambitioner, som att sjuka ska kunna få ersättning och rehabilitering, så finns givetvis större utrymme för mänsklighet. Statsministern försöker uppenbarligen ta igen förlorad mark i sjukförsäkringsfrågan, men utan att politik så kommer det knappast att hjälpa.

Läs mer i om TCOs beröm till förslaget i DN
Peter Andersson skriver mer om det rödgröna förslaget, liksom Mitt i Steget och Högberg

Regeringens politik fördjupar krisen

IF Metalls avtal med arbetsgivarna om en möjlighet till lokala överenskommelser som sänker arbetstid och inkomst har skakat om i debatten. Det kallas för lönesänkning i de flesta medier men är snarare att se som en inkomstsänkning, den tid man jobbar får man trots allt lika mycket betalt för som tidigare. Det är en viktig distinktion men för den enskilde är den principiella skillnaden inte så mycket värd när räkningarna ska betalas.

Enligt en opinionsmätning ställer allt fler upp på sänkta löner för att rädda jobbet. Och Anders Borg jublar! Socialdemokraterna har tidigare kritiserat regeringens politik just för att leda till sänkta löner eller i varje fall en rejäl broms på löneutvecklingen. Slakten på tryggheten genom att förstöra a-kassan har öppnat just för detta. Skräcken för arbetslöshet som med de borgerliga försämringarna medför stor risk för ren fattigdom leder naturligtvis fram till denna typ av resonemang. Men det bygger naturligtvis inte Sverige starkare. Och om det finns stora risker för de enskilda att gå med på sänkta löner är det inget emot vad som riskerar att hända med den svenska ekonomin om vi trycker ner inkomsterna.

Den jobbkris som vi nu står i är därför i stora delar hemkokt. Reinfeldt och Borg har stått för historiska misstag. De stora överskotten brändes på toppen av en högkonjunktur på orättvisa skattesänkningar som inte gav några nya jobb men som väl försvagade statsfinanserna. Nu kostar det i form av nedskärningar i välfärden och otillräckliga muskler för att möta krisen. Den förstörda a-kassan innebär samtidigt att rädslan i samhället blivit så stor att man inte vågar satsa framåt eller efterfråga, ens om man har råd. Det drar Sverige djupare ner i krisen. IF Metalls avtal är ett kvitto på att vi i snabb takt är på väg åt fel håll. Men medan facket försöker rädda vad som räddas kan sitter regeringen och tittar på.

Mer om detta kan man även läsa på DN

Dags att vakna, regeringen!

Medan regeringen är upptagen med att förbereda bankpaket på 50 miljarder sparkas allt fler anställda i välfärden. Regeringens otillräckliga stöd till kommuner och landsting kostar tusentals jobb.

Fackförbundet SKTF har föreslagit ett kommunpaket som liknar det vi socialdemokrater står för. I rapporten ”Dags att vakna” visar man vad det skulle betyda för var och en av landets kommuner. Om Anders Borg fortsätter sin törnrosasömn riskerar regeringens politik att kosta 15 000 – 30 000 jobb i välfärden.

Men det är möjligt att det måste inträffa innan Borg och Reinfeldt ser problemet. Finansministern stoppade huvudet i sanden i upptakten till finanskrisen. Uppenbarligen gäller detsamma för jobbkrisen och den begynnande krisen i välfärden.

Regeingens politik fördjupar krisen

Regeringens politik har förvärrat krisen. Jag var inne på det i min blogg i går och idag utvecklar Mona Sahlin resonemanget i en linjeartikel på Svd.
Borg och Reinfeldt brände av otroliga pengar på orättvisa skattesänkningar på toppen av en högkonjunktur och den del som finansierades innebar kraftiga besparingar i trygghetssystemen, på utbildning och framtidssatsningar. Nu slår det tillbaka. Ladorna är alltför tomma för att det ska bli rejäla satsningar när de nu behövs och rädslan breder ut sig när trygghetssystemen förstörts. Det försvagar efterfrågan och det försvagar Sverige.

Det är väldgit bra att Sahlin är tydlig med att det finns ett alternativ. Hittills har moderaterna framstått som att man klarar krisen bra. Den myten förklarar sannolikt mätningen i Synovate.
Men moderaterna parasiterar i första hand på andra borgerliga partier. Björklunds utspel om försvaret ska nog ses mot den bakgrunden. Folkpartiledaren försöker sno tillbaka lite moderatväljare. Och KD försöker göra något liknande med kärnkraften.

Åsa Westlund och Johan Sjölander bloggar intressant om samma sak.

"The bottom is inte nådd"

”The bottom is inte nådd” skulle man kunna säga om man travesterar Björn Borgs gamle tränare Lennart Bergelin. Och jag menar ekonomin förstås. Idag kom ytterligare ett storvarsel, denna gång från Ericsson och det ser inte roligare ut framöver. Konjunkturinstitutets senaste bedömning från december var en negativ tillväxt om 0,9 procent. Idag säger man att det snarare skulle dra ner mot minus 1,5. Det är ingen djärv gissning att det kommer att försvinna 150 000 – 200 000 jobb de kommande två åren. Därför är det märkligt att den borgerliga regeringen är så passiv. Under högkonjunkturen vräkte Borg och Reinfeldt ut skattesänkningar och tömde ladorna när högavlönade och rika med stora dyra hus skulle få sitt. Därför blir det ingen riktig satsning när konjunkturen nu slår i backen.

Nu måste allt göras för jobben. Vi socialdemokrater har förslagen för att bekämpa jobbkrisen. Det handlar om investeringar i gröna jobb, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, 50 000 fler utbildningsplatser, förstärkt köpkraft för barnfamiljer, studenter och pensionärer och ökad trygghet så att den negativa spiralen kan brytas. Men regeringen väntar på bättre tider man uppenbarligen hoppas ska komma utan. Andra gör tvärtom. I Norge lägger regeringen fram ett paket, i Tyskland satsar den socialdemokratiska finansministern och Obamas jättepaket är i hamn. Den borgerliga regeringens oförmåga blir dyr för Sverige.