Bluffade Anders Borg om Portugal?

Jag har lämnat in en anmälan till KU om Anders Borgs agerande i samband med stödpaketet till Portugal. Såvitt jag kan se är det mycket som talar för att Borg antingen underlåtit att förankra en svensk ståndpunkt i riksdagen eller medvetet vilselett svenska folket.

När Portugal i april kastade in handuken och begärde hjälp av EU var Anders Borg kritisk. Enligt honom borde portugiserna ha gjort det redan i november eller december - när Irlands bail-out diskuterades. Jag kunde dock inte påminna mig om att finansministern förankrat en sådan ståndpunkt i EU-nämnden. När jag på ett senare sammanträde med EU-nämnden frågade honom om detta hade varit Sveriges ståndpunkt menade han dock att så varit fallet. Men efter en granskning av de stenografiska upptäckningarna och återrapporter från Ekofin kan jag inte hitta stöd för finansministerns uppfattning. Om Borg drivit frågan om att Portugal borde sökt hjälp i november/deceber så har han såvitt jag kan se inte förankrat denna ståndpunkt i riksdagen - vilket han måste. Det hade dessutom varit en stor sak i ett läge när EU kämpade med mångmilardpaket till andra länder.


Ett alternativ är förstås att Borg i november/december inte hade ståndpunkten att Portugal borde kasta in handuken och att han heller inte drev frågan då. Då framstår kommentarerna i samband med Portugals begäran om hjälp mest som lögnaktiga och ett sätt att vinna inrikespolitiska poäng. Men statsåd får inte ljuga i tjänsten så även för detta borde Borg få kritik av riksdagen. Jag ser fram emot Borgs förklaringar till sitt agerande. Undanhöll han viktig information om Sveriges ståndpunkt för riksdagen eller försökte han vilseleda svenska folket om hur han (inte) agerat i EU?

Borg bluffar och Schlingmann slingrar sig - men arbetslösheten den består

Sänkta löner - eller som i det i praktiken snarare blir - mycket små löneökningar under lång tid. Det är den borgerliga strategin för fler jobb. Den ekonomiska politiken med förvärvsavdrag och försämrade trygghetssystem är avpassade för just detta. Expressen avslöjade detta i interna dokument från Finansdepartementet för något år sedan, nu följer Aftonbladet upp med samma "avslöjande".

Man kan ha många synpunkter på ingången i frågan men ännu värre är att den inte fungerar. Arbetslösheten ökar snabbare i Sverige än i EU som genomsnitt. Med Borg och Reinfeldt halkar vi efter länder som Tyskland, Belgien och Finland.

Jag vill se en annan ekonomisk politik. Jag tror inte att sänkta löner är det som bygger Sverige starkt. Istället behövs bättre utbildning och mer forskning. Vi behöver investera i infrastruktur och bostadsbyggande. De små företagen behöver bättre villkor och fler måste jobba i skolan och omsorgen.

Trots att vi har massarbetslöshet misslyckas näringslivet med var femte rekrytering - för att det saknas kompetenta sökande. Men den borgerliga regeringen kasserade strategin att arbetskraften skall rustas genom utbildning så kan kan ta de nya jobben. Komvux skars ner, utbyggnaden av högskolan stoppades och arbetsmarknadsutbildningen lades för fäfot. Kvar blir inget mer än sänkta löner och låglönejobb. Slingra dig ur det Schlingmann.

Mer om dett kan man läsa hos Utredarna på TCO, Emil Broberg och Rasmus Lenefors
Följetongen om Reinfeldt och ungdomsarbetslösheten fortsätter och kommenteras av Peter Andersson.

Svag sista budget från Borg!

Arbetslösheten biter sig fast, tillväxten revideras ner och inga nya insatser vidtas för jobben. Därmed kommer utanförskapet att växa och klyftorna fortsätta vidgas. Sammanfattningsvis kan betyget på regeringens vårbudget inte bli annat än lågt.

Med tanke på att Sverige halkar efter andra EU-länder och arbetslösheten ökat kraftigare här än på andra håll är det märkligt att så lite görs för jobben. Inga nya satsningar på arbetsmarknadsutbildning eller komvux är närmast tjänstefel i detta läge. Inte heller infrastrukturen fick mer än vad som meddelades för långt över ett år sedan. Regeringen fortsätter också att negligera byggandet som en viktig drivkraft för konjunkturen. Indragningen av 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen kommer att leda till fortsatta uppsägningar i dessa sektorer.

Anders Borg fortsätter att glädjas åt att den svenska ekonomin inte havererat som några av de kring Medelhavet. Men att jämföra sig med dessa länder är knappast relevant för Sverige. Och hade inte Borg fått ärva stora överskott från den socialdemokratiska regeringen hade förstås underskotten varit väsentligt värre också här.

Med denna sista (?) och svaga budget från regeringen har den röd-gröna oppositionen ett bra tillfälle att visa på visioner, handlingskraft och en alternativ väg för jobb, klimatpolitik och minskade klyftor.



Läs mer i DN, DN2, DN3, SvD, Svd2, SvD3, E24, AB
och bloggar som Alliansfritt, S-buzz

Regeringsskutan läcker som ett såll

Regeringsskutan läcker som ett såll. I lagom stora smakbitar portioneras vårbudgeten ut till medier och väljare. Fast samma klang och jubelföreställning som senast det begav sig ser det inte ut att bli. Reinfeldt tvingades slå fast att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska bestå om borgarna får fortsätta regera. Infrastrukturpengarna visade sig vara samma pengar som regeringen redan presenterat. Anders Borg har haft pressträff för att berätta att det inte är höginkomsttagarna som vunnit på regeringens politik, fast alla hans tabeller visade just det. Dessutom har Anders Borg berättat att det är dags att dra in 12 miljarder från skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Enligt finansministern finns så mycket pengar i välfärden att det räcker och blir över. Och nu sägs han dessutom revideras ner prognosen över den ekonomiska tillväxten som hackar betänkligt.

Om man ovanpå det lägga rejält högre arbetslöshet, ännu mycket kraftigare ökad ungdomsarbetslöshet, ökat ”utanförskap” och kraftig ökning av socialbidragen så kan man konstatera att det kan bli svårt för borgerligheten att klara höstens val.

Regeringen misslyckas med jobb och "utanförskap"

Arbetslösheten har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om färre arbetslösa har de blivit ca 100 000 fler. "Utanförskapet" har ökat rejält sedan förra valet. Trots löftet om att fler skulle komma in i stugvärmen är ca 70 000 fler utanför, enligt det sätt att räkna som moderaterna använde före valet. Därmed har regeringens politik misslyckats på de mest centrala områdena.

Det inser förstås borgerligheten. Därför försöker man hitta nya sätt att räkna utanförskap på. Därför lägger man ut dimridåer om jobb och arbetslöshet. DN försöker reda ut begreppen i en artikel idag och frågan debatteras även i Riksdagen i dag.

Jobbmisslyckandet ska ställas mot de massiva skattesänkningar som genomförts med argumentet om att det skulle ge fler jobb. Politiken har inte fungerat. Den som vill höra Anders Brogs senaste bortförklaringarna till detta kan lyssna på debatten i riksdagen.

Läser även Peter Andersson om justitieministerns klavertramp och s-buzz för bra överblick

Sverige halkar efter

Ytterligare ett bevis på att den borgerliga regeringen skött krisen dåligt kom idag i form av en tillbakagång i OECD:s sk välståndsliga, rapporterar Ekot. Sverige halkar efter där, liksom vi göra när det gäller arbetslösheten. Att vi snabbt närmat oss "Europas kärna" när det gäller arbetslöshet, trots att vi tidigare haft väsentligt lägre arbetslöshet, skrev jag om för några dagar sedan.

Egentligen är det inte så konstigt att det går sämre för Sverige. Regeringens krisberedskap var obefintlig. Bara några månader innan den akuta krisen slog in utmålade Anders Borg de farhågor som Thomas Östros tog upp i en riksdagsdebatt som svartmålning. Ingen annan än Östros trodde på kris och arbetslösheten menade finansministern. Han kan dock glädja sig åt att han fick ärva mycket goda statsfinanser från den regeringen Östros tillhörde. Utan dem skulle läget för landet vara mycket värre.

Läs mer i AB

Borg bröt mot reglerna

Trots att riksbanken ska vara oberoende från regeringen hindrades banken att agera som man ville mitt under brinnande krisen. Banken ville öka valutareserven för att Sverige bättre kunna stå emot finanskrisen. Men regeringen och finansminister Borg lade sig i och hindrade bankens upplåning via Riksgälden. Idag KU-anmäler därför Leif Pagrotsy Borg för hanteringen som han menar är ett allvarligt övertramp.

För Riksbanken handlar det nu om att hitta ett annat sätt att klara sina uppgifter. Exempelvis kan man tvingas att själv skaffa kapacitet att låna upp pengar utanför Riksgälden. Men att finansministern lagt sig i den är givetvis så allvarligt att KU-måste titta närmare på frågan. Det kan nog dessutom även den Europeiska Centralbanken, ECB, komma att göra.

Läs mer i Expressen, Alliansfritt

Borg-bonusar och uppsägningar i välfärden

Finansminister Anders Borg är en riktigt bonus-nisse. Trots att han kritiserar bonusar i bankerna har regeringen själv infört rejäla bonusar i den statliga sektorn. Statens direktörer kan t.o.m få bonus vid förlust. Borg-bonus får även landets höginkomsttagare. De två hundra rikaste svenskarna har fått mer än en miljon kronor var i sänkt skatt av finansministern.

Bonus kan man inte räkna med i kommuner och landsting. Där väntar istället stora uppsägningar av sjuksköterskor, lärare och barnskötare i skola, vård och omsorg. Borgs bonusar har nämligen inte riktats till välfärden. Regeringen har slarvat bort sina ärvda överskott i finanserna på orättvisa skattesänkningar istället för att stärka välfärden.

Men det är inte bara välfärden som går miste om Borgs bonusar. Även de breda löntagargrupperna kan se fram emot höjda a-kasseavgifterna. Den Reinfeldt-avgift som införts i a-kassan slår nu till igen. IF Metall har redan tidigare aviserat en höjning. Nu gäller det även kommunal. De nya reglerna och regeringens misslyckande med jobben slår hårt.


Svd, Svt, DN

Höjd a-kasseavgift

Regeringens politik fördjupar krisen

IF Metalls avtal med arbetsgivarna om en möjlighet till lokala överenskommelser som sänker arbetstid och inkomst har skakat om i debatten. Det kallas för lönesänkning i de flesta medier men är snarare att se som en inkomstsänkning, den tid man jobbar får man trots allt lika mycket betalt för som tidigare. Det är en viktig distinktion men för den enskilde är den principiella skillnaden inte så mycket värd när räkningarna ska betalas.

Enligt en opinionsmätning ställer allt fler upp på sänkta löner för att rädda jobbet. Och Anders Borg jublar! Socialdemokraterna har tidigare kritiserat regeringens politik just för att leda till sänkta löner eller i varje fall en rejäl broms på löneutvecklingen. Slakten på tryggheten genom att förstöra a-kassan har öppnat just för detta. Skräcken för arbetslöshet som med de borgerliga försämringarna medför stor risk för ren fattigdom leder naturligtvis fram till denna typ av resonemang. Men det bygger naturligtvis inte Sverige starkare. Och om det finns stora risker för de enskilda att gå med på sänkta löner är det inget emot vad som riskerar att hända med den svenska ekonomin om vi trycker ner inkomsterna.

Den jobbkris som vi nu står i är därför i stora delar hemkokt. Reinfeldt och Borg har stått för historiska misstag. De stora överskotten brändes på toppen av en högkonjunktur på orättvisa skattesänkningar som inte gav några nya jobb men som väl försvagade statsfinanserna. Nu kostar det i form av nedskärningar i välfärden och otillräckliga muskler för att möta krisen. Den förstörda a-kassan innebär samtidigt att rädslan i samhället blivit så stor att man inte vågar satsa framåt eller efterfråga, ens om man har råd. Det drar Sverige djupare ner i krisen. IF Metalls avtal är ett kvitto på att vi i snabb takt är på väg åt fel håll. Men medan facket försöker rädda vad som räddas kan sitter regeringen och tittar på.

Mer om detta kan man även läsa på DN

När blir det kris, Expressen?

På temat ”kris är det först när jag själv drabbats” upprör sig Expressen idag på opinionsbloggen över att finansministern sagt att vi befinner oss i ett nationellt nödläge.

Expressen tycker alltså inte att det är något större bekymmer att hundratusentals svenskar går från jobb till arbetslöshet, att klyftorna ökar kraftigt, att kommunerna nu börjar göra sig av med folk i välfärden, att delar av den svenska fordonsindustrin som sysselsätter 140 000 personer är på fallrepet, att tillväxt blivit missväxt när ekonomin krymper och att statsfinananserna blir allt sämre. Först när ledarredaktionen på Expressen står på bar backe får man ta fram trycksvärtan och krisstämpeln (om det nu inte hänt något i Lets Dance förstås då krävs mycket trycksvärta)

Nej, det märkliga med finansminister Borg är inte att han utfärdat ”nationellt nödläge”. Det märkliga är att regeringen inte gör särskilt mycket för att vi ska ta oss ur det. För den som är intresserad av en politik som kan göra det går det bra att titta in på socialdemokraternas hemsida.

Riksbanken agerar men regeringen är passiv!

Riksbankens halvering av styrräntan till 1 procent var kraftigt men inte helt oväntad. Den ekonomiska informationen sedan förra penningpolitiska mötet har varit allt annat än positiv.
Men medan Riksbanken gör sitt jobb är vi många som väntar på att regeringen ska göra detsamma. Borg och Reinfeldt hänvisar i huvudsak fortfarande till sitt ”superpaket” dvs budgeten som gjordes klar redan innan regeringen uppfattat att det ens var någon kris. Det är givetvis otillräckligt.

Nu behöver vi en trygghetschock så att människor blir mindre rädda, vilket idag drar ner konjunkturen och jobben ytterligare. Att Sverige har sämst a-kassa i Norden är förstås helt förkastligt i det här läget. Det behövs också investeringar i utbildning och infrastruktur. Det krävs en rejäl satsning på välfärden i kommuner och landsting, som nu säger upp folk på bred front eftersom regeringen är för snål med pengarna. Fast snål är man inte mot alla. Borg fortsätter att låna pengar för att sänka skatten för högavlönade.

Här finns fler artiklar att läsa DN, DN1, Svd, Svd1, E24

Vilken bank ska gå omkull, Odell?

Det är bara Thomas Östros och Pär Nuder som tror på en bankkris i Sverige. Det sa finansminister Anders Borg före sommaren förra året. Några månader senare satt han med bankkrisen och Carnegie i knäet. Uppenbarligen var finansministern illa förberedd och såg inte riskerna.

Smått desperat ändrar nu regeringen successivt regelverket för att få med bankerna i sitt stablitietsprogram. Det gör man med hot och hög svansföring i retoriken men undfallenhet i handling. Det senaste hotet kommer från minister Odell som säger att pengarna i bankpaketet inte räcker till alla och att det är först till kvarn som gäller. Frågan är bara om det innebär att regeringen är beredd att låta en systemvikt bank gå omkull för att pengarna i paketet är slut? Den frågan borde ställas till Odell.

Dags att vakna, regeringen!

Medan regeringen är upptagen med att förbereda bankpaket på 50 miljarder sparkas allt fler anställda i välfärden. Regeringens otillräckliga stöd till kommuner och landsting kostar tusentals jobb.

Fackförbundet SKTF har föreslagit ett kommunpaket som liknar det vi socialdemokrater står för. I rapporten ”Dags att vakna” visar man vad det skulle betyda för var och en av landets kommuner. Om Anders Borg fortsätter sin törnrosasömn riskerar regeringens politik att kosta 15 000 – 30 000 jobb i välfärden.

Men det är möjligt att det måste inträffa innan Borg och Reinfeldt ser problemet. Finansministern stoppade huvudet i sanden i upptakten till finanskrisen. Uppenbarligen gäller detsamma för jobbkrisen och den begynnande krisen i välfärden.

Regeingens politik fördjupar krisen

Regeringens politik har förvärrat krisen. Jag var inne på det i min blogg i går och idag utvecklar Mona Sahlin resonemanget i en linjeartikel på Svd.
Borg och Reinfeldt brände av otroliga pengar på orättvisa skattesänkningar på toppen av en högkonjunktur och den del som finansierades innebar kraftiga besparingar i trygghetssystemen, på utbildning och framtidssatsningar. Nu slår det tillbaka. Ladorna är alltför tomma för att det ska bli rejäla satsningar när de nu behövs och rädslan breder ut sig när trygghetssystemen förstörts. Det försvagar efterfrågan och det försvagar Sverige.

Det är väldgit bra att Sahlin är tydlig med att det finns ett alternativ. Hittills har moderaterna framstått som att man klarar krisen bra. Den myten förklarar sannolikt mätningen i Synovate.
Men moderaterna parasiterar i första hand på andra borgerliga partier. Björklunds utspel om försvaret ska nog ses mot den bakgrunden. Folkpartiledaren försöker sno tillbaka lite moderatväljare. Och KD försöker göra något liknande med kärnkraften.

Åsa Westlund och Johan Sjölander bloggar intressant om samma sak.

"The bottom is inte nådd"

”The bottom is inte nådd” skulle man kunna säga om man travesterar Björn Borgs gamle tränare Lennart Bergelin. Och jag menar ekonomin förstås. Idag kom ytterligare ett storvarsel, denna gång från Ericsson och det ser inte roligare ut framöver. Konjunkturinstitutets senaste bedömning från december var en negativ tillväxt om 0,9 procent. Idag säger man att det snarare skulle dra ner mot minus 1,5. Det är ingen djärv gissning att det kommer att försvinna 150 000 – 200 000 jobb de kommande två åren. Därför är det märkligt att den borgerliga regeringen är så passiv. Under högkonjunkturen vräkte Borg och Reinfeldt ut skattesänkningar och tömde ladorna när högavlönade och rika med stora dyra hus skulle få sitt. Därför blir det ingen riktig satsning när konjunkturen nu slår i backen.

Nu måste allt göras för jobben. Vi socialdemokrater har förslagen för att bekämpa jobbkrisen. Det handlar om investeringar i gröna jobb, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, 50 000 fler utbildningsplatser, förstärkt köpkraft för barnfamiljer, studenter och pensionärer och ökad trygghet så att den negativa spiralen kan brytas. Men regeringen väntar på bättre tider man uppenbarligen hoppas ska komma utan. Andra gör tvärtom. I Norge lägger regeringen fram ett paket, i Tyskland satsar den socialdemokratiska finansministern och Obamas jättepaket är i hamn. Den borgerliga regeringens oförmåga blir dyr för Sverige.

Regeringen missköter sina myndigheter

Det är kris i regeringens myndigheter. Raden av exempel är så lång att man nästan kan fråga sig om de moderata statsråden medvetet försöker förstöra tilltron till det som är vår gemensamma sektor.

Personalen i Husmark Pehrssons Försäkringskassa går på knäna med stora underskott och medborgare som inte får de pengar de är beroende av.

Beatrice Asks Polis har ett lika stor underskott, i miljardklassen, och lär slänga ut en massa civilanställda på gatan så att uniformerade poliser får ta steget in bakom infodiskar och skrivbord.

Anders Borgs Kronofogde har mycket stora problem eftersom regeringen missbedömt en organisationsförändring och ger den för lite pengar och säger upp personal.

Tolgfors har inte precis varit någon succé som försvarsminister och nu väntar motorsågsmassaker i förbanden eller ännu mer gigantiska underskott.

Anders Borgs Tullverk har pensionerat bort över 100 medarbetare vid våra gränser för att komma i finansministerns krympande kostym. Skatteverket blev av med ett extra anslag som den socialdemokratiska regeringen skjutit till och måste dra in på jakten på skattefuskar.

Mer om krisen i f-kassan kan man läsa i Aftonbladet, DN och hos kollegan Bergstedt

Partiledardebatt

Usla opinionssiffror och vikande ekonomi satte borgliga partiledarna på defensiven i partiledardebatten. Det verkar helt enkelt inte som att regeringen har särskilt roligt längre. Det är surt och grinigt. Och det är inte så konstigt.

Regeringe har försuttit ett gyllende läge. Man tog över en av de starkaste ekonomierna i världen. Det skapades över 150 000 nya jobb året före valet. Sedan dess har jobbtakten sackat ordentligt och i höst räknar regeringen själv med stigande arbetslöshet. Samtidigt tar inflationen fart, tillväxten bromsar in men räntorna höjs. Enligt Anders Borg tar det uppemot två år innan regeringens politik får riktigt genomslag. Så när regeringens politik nu så smått slår igenom - så slår det hårt mot Sverige.

Det är ett stort problem att man inte investerar i framtiden. Regeringen sätter forskning och utbildning på undantag och har skurit ner både i vuxenutbildning och högskolan. Istället slösar man bort pengarna på oansvariga och orättvisa skattesänkningar.

Istället för ökade klyftor behövs en politik för rättvisa och trygghet. Det tjänar Sverige på. En bra a-kassa, en trygg sjukförsäkring och fler chanser att komma igen när man hamnat i problem är inte bara mer rättvist utan också ekonomiskt smart. Mona Sahlins besked om att reparera trygghetssystemen handlar lika mycket om jobb och en bra ekonomisk utveckling som om rättvisa och trygghet.

Mer om debatten kan man läsa på DN.se

Misstror centern Anders Borg?

Centern är ett av de partier som bildat regering i Sverige. Det borde inte någon ha missat, allra minst centerpartisterna själva, trots att vi hör ganska lite från c-statsråden. Men när centerpartiets skattegrupp tagit fram en rapport är det inte regeringen eller ens finansministern man vänder sig till. Man skickar sina förslag till Skatteverket! (enligt DN/TT) Litar man inte på att Anders Borg ska göra något som kommer från c-håll och tror man att det är lättare om förslagen kommer från Skatteverket? Lite märligt är det hur som helst

Borgs budget ökar klyftor och arbetslöshet

Regeringens vårbudget ger både ökade klyftor och ökad arbetslöshet. Anders Borg har slarvat bort en bra konjunktur på orättvisa skattesänkningar. Nu räknar regeringen desstuom med att kommuner och landsting får det sämre - vilket kommer att drabba välfärden. Trots det vidtar man inga åtgärder. När man dessutom vet att det moderatstyrda landstinget i Sörmland redan har stora underskott så blir man orolig för hur vården ska klaras i den delen av landet där jag bor. Nu har vi socialdemokrater ett par veckor på oss att presentera vårt alternativ. Vår budgetmotion måste självklart innehålla de investeringar i jobb, rättvisa och välfärd som regeringen väljer att avstå från.

Borg ger amnesti för skattefuskarna

När regeringen nu tar bort förmögenhetsskatten inför man samtidigt en amnesti för dem som fuskat med skatten. Man avskaffar kravet om kontrolluppgifter för förmögenheter nästa år och det innebär att det är fritt fram för fuskare. Finansministern och statsministern har tidigare förnekat att man skulle genomdriva en amnesti. Nu görs det bakvägen. När det gäller de rikaste skattefuskarna är regeringen väldigt lös i köttet.