Har Maud koll på Saab-affären?

Det verkar gå troll i Saabaffären. Knappt har Maud Olofsson tagit åt sig äran för att ha räddat Saab genom att regeringen garanterar lån i EIB så kommer nya besked om bristande finansiering. Köparen Spyker påstås inte ha egna pengar, vara konkursfärdigt, digna under SMS liknande lån på en halvmiljard till en maffiafamilj. Man får ju hoppas att regeringen gjorde en seriös analys av affären men det låter som om sista krisen i Saab inte är över.

Läs mer i DN, Svd, GP, svd2, svd3, AB

(M)isslyckandet!

Den svenska regeringen har misslyckats med jobben. I en europeisk jämförelse blir det tydligt. Enligt EU-kommissionens senaste statistik och prognos var arbetslösheten i Sverige 2,6 procentenheter lägre än den europeiska under förra mandatperioden. För nästa år räknar man med att den svenska arbetslösheten är lika hög som den europeiska. Regeringen har spelat bort det försprång vi har haft genom sin omläggning av politiken. Det var väl det de borgerliga menade med att man skulle bli en del av europas kärna?!

Men det är inte jobben som borgerligeheten vill diskutera. Statsministern är upptagen med att försöka ta igen förlorad mark genom ett av de märkligaste inläggen på länge. Den röd-gröna reparationsplanen av sjukföräkringen angrips väldigt osakligt, något som bla Roger Jönsson belyser

På Newsmill försöker landets "framstående" liberler man göra gällande att socialdemokratin och nazismen är ungefär samma sak och om Mona nu inte gillar Hitler så är hon ungefär som Jimmy Åkesson. Snuskigt!

Och centerpartister tar ut glädjen åt Saab-affären redan innan den är i hamn. Men inte för att det skulle rädda jobb i Trollhättan, utan för att det skulle ta ifrån Sahlin en valfråga. Herregud! Om det finns något som skulle glädja socialdemokrater så är det att det finns lite industri kvar efter några år med Maud Olofsson på näringsdepartementet.

Läser även Peter Andersson, Röda Berget och Björn Sundin. Andra kan man hitta visa NetRoots

Saab, industrikrisen och näringspolitiken

Ett varumärke i en varumärkesportfölj. Så enkelt avfärdade statsministern Saab för några månader sedan. Syftet var sannolikt två. Flytt allt ansvar för en kommande nedläggning bort från regeringen och att spela ner betydelsen av företaget. I själva verket är Saab mycket mer än ett varumärke. 3500 anställda, minst lika många jobbar hos underleverantörer och tusentals ytterligare är beroende av att dessa ca 7000 har jobb. Till det kommer allt industriellt kunnande och betydelsen för det svenska fordonsklustret i sin helhet.

Regeringen har stått märkligt handfallen inför den industriella kris som Sverige är inne i. Näringsministern verkar närmast utstuderat ointresserad och statsministern är väl upptagen med de ”stora frågorna”. Under tiden lider industrin. Många orter bär bördorna staten lämpat över på dem. Tusentals förlorar jobbet till arbetslöshet och ännu fler har fått sänkta löner enligt krisavtalet.

För regeringen är det uppenbarligen inget problem. Strategin är ju till och med att lönerna ska sänkas. Och bara man sänker skatterna tillräckligt mycket för dem som inte drabbas ska allt lösa sig. Istället för näringspolitik med siktet inställt på industriell förnyelse kan man alltid subventionera hushållstjänster. Varumärket Saab försvinner men regeringen satsar på att bygga upp varumärket Hemfrid. Det är i alla fall ett besked till de som blir utan jobb i Trollhättan. Det behövs fler som städar avföring hos moderater som Edvard Unsgaard.

Om Saab kan man läsa mer i AB och DN . Bloggar jag läser idag är Peter Andersson som kommenterar Maria Larsson på DN-debatt och Krassman som skriver om skatten på trafikförsäkringen.

Saabs utdragna dödskamp

Så kom då beskedet om att Saab läggs ner. Den utdragna dödskampen har inte varit rolig att beskåda. Regeringens inledande strategi var att prata ner företaget och varumärket och negligera betydelsen av Saab och den svenska fordonsindustrin. Det agerandet stod i bjärt kontrast till hur andra regeringen kämpade för sina bilföretag och den optimism, framtidstro och kämpaglöd som hela tiden funnits i Trollhättan och i fabriken. Det är förstås inte regeringens fel att företaget nu försvinner men de har knappast bidragit på ett så konstruktivt sätt man kan förvänta sig. Nu måste man också visa att regeringen inte lämnar de som sägs upp och Trollhättan ensamma, på samma sätt som människor utan jobb runt om i landet sviks av politiken.

Om Saab kan man idag läsa på många håll. I Svd kritiserar facket regeringen och publicerar även två andra artiklar om Saab. DN har en intervju med näringsministern och en del andra kommentarer.

Krassman bloggar liksom Peter Andersson också om Saab

Mauds billöften inget värda

Debatten om Saab rasar vidare i medierna. Det är inte konstigt när minst 15000 jobb hotas, vilket riskerar att bli ännu fler när fordonsklustret som sysselsätter över 100 000 personer får en sådan smäll. Med tanke på allvaret är regeringens passivitet märkligt.

I december förra året lade regeringen fram ett paket för fordonsindustrin värt 28 miljarder. Att det mest var ett snyggt omslagspapper stod snart klart eftersom regeringen ställde ut löften som den Europeiska Investeringsbanken skulle stå för. Och nu ser vi också i praktiken vad Maud Olofssons löften vara värda. Varken undsättningslån eller kreditgarantier verkar aktuella för Saab. Andra regeringar ställer upp för sin bilindustri – den svenska ställer ut fina löften som man sviker när det verkligen börjar blåsa.

Läs gärna Ingar Perssons ledarkrönika i AB