A-kassan behöver förbättras

DN skriver en hel ledare om den dåliga svenska a-kassan - som är en följd av regeringens politik. Trots en lång text lyckas man dock undgå att lyfta fram de tre viktigaste åtgärder som krävs för att förbättra den. För det första höjda tak och en faktisk ersättning för de allra flesta på 80 procent av lönen. För det andra rimliga kvalificeringsregler. För det tredje lägre avgifter. Talet om en obligatorisk a-kassa är för borgerligheten mest ett sätt att slipp tala om innehållet i försäkringen som förövrigt redan är obligatorisk på grundnivån.

Borg-bonusar och uppsägningar i välfärden

Finansminister Anders Borg är en riktigt bonus-nisse. Trots att han kritiserar bonusar i bankerna har regeringen själv infört rejäla bonusar i den statliga sektorn. Statens direktörer kan t.o.m få bonus vid förlust. Borg-bonus får även landets höginkomsttagare. De två hundra rikaste svenskarna har fått mer än en miljon kronor var i sänkt skatt av finansministern.

Bonus kan man inte räkna med i kommuner och landsting. Där väntar istället stora uppsägningar av sjuksköterskor, lärare och barnskötare i skola, vård och omsorg. Borgs bonusar har nämligen inte riktats till välfärden. Regeringen har slarvat bort sina ärvda överskott i finanserna på orättvisa skattesänkningar istället för att stärka välfärden.

Men det är inte bara välfärden som går miste om Borgs bonusar. Även de breda löntagargrupperna kan se fram emot höjda a-kasseavgifterna. Den Reinfeldt-avgift som införts i a-kassan slår nu till igen. IF Metall har redan tidigare aviserat en höjning. Nu gäller det även kommunal. De nya reglerna och regeringens misslyckande med jobben slår hårt.


Svd, Svt, DN

Höjd a-kasseavgift

Regeringens politik fördjupar krisen

IF Metalls avtal med arbetsgivarna om en möjlighet till lokala överenskommelser som sänker arbetstid och inkomst har skakat om i debatten. Det kallas för lönesänkning i de flesta medier men är snarare att se som en inkomstsänkning, den tid man jobbar får man trots allt lika mycket betalt för som tidigare. Det är en viktig distinktion men för den enskilde är den principiella skillnaden inte så mycket värd när räkningarna ska betalas.

Enligt en opinionsmätning ställer allt fler upp på sänkta löner för att rädda jobbet. Och Anders Borg jublar! Socialdemokraterna har tidigare kritiserat regeringens politik just för att leda till sänkta löner eller i varje fall en rejäl broms på löneutvecklingen. Slakten på tryggheten genom att förstöra a-kassan har öppnat just för detta. Skräcken för arbetslöshet som med de borgerliga försämringarna medför stor risk för ren fattigdom leder naturligtvis fram till denna typ av resonemang. Men det bygger naturligtvis inte Sverige starkare. Och om det finns stora risker för de enskilda att gå med på sänkta löner är det inget emot vad som riskerar att hända med den svenska ekonomin om vi trycker ner inkomsterna.

Den jobbkris som vi nu står i är därför i stora delar hemkokt. Reinfeldt och Borg har stått för historiska misstag. De stora överskotten brändes på toppen av en högkonjunktur på orättvisa skattesänkningar som inte gav några nya jobb men som väl försvagade statsfinanserna. Nu kostar det i form av nedskärningar i välfärden och otillräckliga muskler för att möta krisen. Den förstörda a-kassan innebär samtidigt att rädslan i samhället blivit så stor att man inte vågar satsa framåt eller efterfråga, ens om man har råd. Det drar Sverige djupare ner i krisen. IF Metalls avtal är ett kvitto på att vi i snabb takt är på väg åt fel håll. Men medan facket försöker rädda vad som räddas kan sitter regeringen och tittar på.

Mer om detta kan man även läsa på DN

Riksbanken agerar men regeringen är passiv!

Riksbankens halvering av styrräntan till 1 procent var kraftigt men inte helt oväntad. Den ekonomiska informationen sedan förra penningpolitiska mötet har varit allt annat än positiv.
Men medan Riksbanken gör sitt jobb är vi många som väntar på att regeringen ska göra detsamma. Borg och Reinfeldt hänvisar i huvudsak fortfarande till sitt ”superpaket” dvs budgeten som gjordes klar redan innan regeringen uppfattat att det ens var någon kris. Det är givetvis otillräckligt.

Nu behöver vi en trygghetschock så att människor blir mindre rädda, vilket idag drar ner konjunkturen och jobben ytterligare. Att Sverige har sämst a-kassa i Norden är förstås helt förkastligt i det här läget. Det behövs också investeringar i utbildning och infrastruktur. Det krävs en rejäl satsning på välfärden i kommuner och landsting, som nu säger upp folk på bred front eftersom regeringen är för snål med pengarna. Fast snål är man inte mot alla. Borg fortsätter att låna pengar för att sänka skatten för högavlönade.

Här finns fler artiklar att läsa DN, DN1, Svd, Svd1, E24

Regeringen sabbar sjukförsäkringen

Ett bra inkomstskydd vid arbetslöshet och sjukdom är grundbultar i ett välfärdssamhälle. A-kassa och sjukförsäkring ger människor trygghet och samhället stabilitet. Man får en chans att klara sin ekonomi medan man söker nytt jobb eller kämpar för att bli frisk. Samtidigt innebär försäkringssystem med rimliga ersättningsnivåer att lönenivåerna för alla på arbetsmarkanden kan hållas uppe. Vi har alltså alla nytta av trygghetssystemen, även om vi har tur och slipper använda oss av dem.Våra trygghetssystem är nu under attack av den borgerliga regeringen. Redan några månader efter valet sabbade regeringen a-kassan. Nu sätter man tänderna i sjukförsäkringen. Den 4 juni debatteras och beslutas regeringens förslag i riksdagen. Förslaget innebär att den som blir sjuk riskerar att förlora sitt jobb efter ett halvårs sjukskrivning. Hela ansvaret för att återgå till arbete läggs på den enskilde medan arbetsgivare, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slipper ansvar att ge rehabilitering och därmed förkorta sjukskrivningarna. Man krånglar dessutom till regelverket så att det är svårt att veta och förutse vad det är som gäller den dag man blir sjuk.Risken är dessutom stor att många riskerar att så helt utan ersättning om man har en längre sjukperiod bakom sig. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer det att leda till att många sjuka kommer att behöva försörjningsstöd (socialbidrag). Det innebär ökade kostnader för kommunerna på 500 miljoner kronor.Men framförallt innebär det att stora grupper lämnas i sticket av regeringen på ett sätt som inte är värdigt ett välfärdssamhälle. Det är ju inte så att Sverige är fattigt. Det är bara det att regeringen prioriterar stora skattesänkningar för förmögna och höginkomsttagare istället för trygghet för löntagare.

Tänk efter före Littorin

- Vi har alldeles för många löntagare på svensk arbetsmarknad som inte har ett inkomstrelaterat försäkringsskydd om de blir arbetslösa. Det är inte bra, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m). Det kunde han ha tänkt på innan regeringen försämrade ersättningsnivåerna och chockhöjde avgifterna som lett till strömhopp från a-kassorna. Tänk efter före Littorin!

Mer om detta kan man läsa i DN och SVD.