Som en elefant i en porslinsfabrik kastade sig Urban Bäckström, direktörernas överdirektör i Svenskt Näringsliv, in i avtalsrörelsen för några dagar sedan. Facken ville har reallöneökningar och det tyckte UB var oansvarigt. I själva verket är det tvärtom. Svensk fackföreningsrörelse tar ett mycket stort ansvar, både för medlemmarnas löneutveckling och den svenska konkurrenskraften.
Oansvarigt är dock det sätt som arbetsgivarna agerar. Man gick ut med 0-avtal, kan nu tänka sig några tiondelar i löneökningar men har själva beviljat sig stora löneökningar och nya bonusar samtidigt som ägarna ökar utdelningarna. Jag har tidigare beskrivit i andra blogginlägg hur lönernas andel av produktionens resultat minskat i decennier. Det råder ingen tvekan om att direktörerna gör sitt bästa för att fortsätta den utvecklingen.
Läs mer om detta i Aftonbladet, AB, AB2, AB3
Jag läser även spännande bloggar som Peter Andersson, Alliansfritt och S-buzz
'
Visar inlägg med etikett löner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett löner. Visa alla inlägg
onsdag 17 mars 2010
torsdag 11 februari 2010
Hycklarna i näringslivet
Inga löneökningar, det klarar inte företagen. Så har det låtit från arbetsgivarna under vintern. Men pengar har det funnits både till stora löneökningar och bonusar för direktörerna och nu också till utdelningar. Samtidigt ger Riksbanken onda ögat till den svenska fackföreningsrörelse som mer än något annat tar ansvar för jobben. Det finns skäl att understryka det som LOs chefsekonom säger om att det inte är lönesidan som driver upp någon svensk inflation.
Jag har skrivit det förr och det förtjänas att upprepas: lönerna halkar efter och ägarna tar en allt större del av produktionens resultat. Att mot denna bakgrund - och med de egna excesserna i löner, bonusar och utdelningari bagaget - hävda o-avtal är skamligt. Hycklarna i Svenskt Näringsliv borde inte bara skämmas utan också betänka sitt eget ansvar för en ansvarsfull utveckling av löner och ersättningar. Däri ligger nämligen ett stort hot mot en lönerörelse som skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Mer om räntan kan man också läsa i DN, DN2 och DN3 samt AB
Jag har skrivit det förr och det förtjänas att upprepas: lönerna halkar efter och ägarna tar en allt större del av produktionens resultat. Att mot denna bakgrund - och med de egna excesserna i löner, bonusar och utdelningari bagaget - hävda o-avtal är skamligt. Hycklarna i Svenskt Näringsliv borde inte bara skämmas utan också betänka sitt eget ansvar för en ansvarsfull utveckling av löner och ersättningar. Däri ligger nämligen ett stort hot mot en lönerörelse som skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Mer om räntan kan man också läsa i DN, DN2 och DN3 samt AB
måndag 8 februari 2010
Om löner, klyftor och den amerikanska drömmen
Jag har tidigare skrivit om det orimliga i arbetsgivarnas krav på 0-avtal i lönerörelsen. Inte minst eftersom direktörerna ger sig själva mycket höga lönelyft och att löntagarna får en allt mindre del av produktionens resultat medan kapitalägarna får mer. Om avtalsrörelsen kan man läsa kloka tankar idag på Aftonbladets ledarsida.
Dummheter kunde man dock läsa i Dagens Nyheter i går. Skattebetalarnas förening försöker återigen sälja in budskapet om sänkta skatter eftersom ingen kan bli rik annars, om man inte har en rik pappa. Möjligen missade författarna att det kan tolkas som att det är dags att återinföra en kvarlåtenskapsskatt, något som förra finansminister Feldt nyligen pläderat för. Men det värsta med artikeln är att den har fel. Låginkomstutredningen från Arbetarrörelsens ekonomiska råd visar tvärtom att den sociala rörligheten har tjänat på relativt höga skatter som används för att utjämna ojämlika förutättningar. Den amerikanska drömmen har så att säga levt och fungerat i Sverige snarare än i USA. Har, är det väl bäst att tillägga, eftersom politiken idag går i fel riktning.
Läs gärna mer hos Krassman som bloggar om detta liksom Roger Jönsson
Dummheter kunde man dock läsa i Dagens Nyheter i går. Skattebetalarnas förening försöker återigen sälja in budskapet om sänkta skatter eftersom ingen kan bli rik annars, om man inte har en rik pappa. Möjligen missade författarna att det kan tolkas som att det är dags att återinföra en kvarlåtenskapsskatt, något som förra finansminister Feldt nyligen pläderat för. Men det värsta med artikeln är att den har fel. Låginkomstutredningen från Arbetarrörelsens ekonomiska råd visar tvärtom att den sociala rörligheten har tjänat på relativt höga skatter som används för att utjämna ojämlika förutättningar. Den amerikanska drömmen har så att säga levt och fungerat i Sverige snarare än i USA. Har, är det väl bäst att tillägga, eftersom politiken idag går i fel riktning.
Läs gärna mer hos Krassman som bloggar om detta liksom Roger Jönsson
söndag 31 januari 2010
Klyftor och orättvisor
Löntagarna får en allt mindre del av produktionens resultat, d v s lönerna halkar efter och kapitalet tar en allt större andel. Det är en utveckling s0m pågått under lång tid, flera decennier, men som får alldeles för liten uppmärsamhet. När direktörseliten samtidigt drar ifrån arbetare och tjänstemän så hamnar den svenska avtalsrörelsen i ett helt annat ljus. Krvaven på 0-avtal blir närmast stötande. Och regeringens stora skattesänkningar där den rikaste tiondelen av befolkningen fått största delen bygger bara på bilden om de ökande klyftorna. Fast om ojämlikhet kan man ju ha olika upfattningar.
Själv missade jag gårdagens partiledardebatt men lider ingen bris på kommentarer och rapporter om 0ch från den. Läs t ex Svenskan, DN, DN2, Aftonbladet eller bloggare som Johan Westerholm, Peter Andersson och Alliansfritt.
Själv missade jag gårdagens partiledardebatt men lider ingen bris på kommentarer och rapporter om 0ch från den. Läs t ex Svenskan, DN, DN2, Aftonbladet eller bloggare som Johan Westerholm, Peter Andersson och Alliansfritt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
