Bluffade Anders Borg om Portugal?

Jag har lämnat in en anmälan till KU om Anders Borgs agerande i samband med stödpaketet till Portugal. Såvitt jag kan se är det mycket som talar för att Borg antingen underlåtit att förankra en svensk ståndpunkt i riksdagen eller medvetet vilselett svenska folket.

När Portugal i april kastade in handuken och begärde hjälp av EU var Anders Borg kritisk. Enligt honom borde portugiserna ha gjort det redan i november eller december - när Irlands bail-out diskuterades. Jag kunde dock inte påminna mig om att finansministern förankrat en sådan ståndpunkt i EU-nämnden. När jag på ett senare sammanträde med EU-nämnden frågade honom om detta hade varit Sveriges ståndpunkt menade han dock att så varit fallet. Men efter en granskning av de stenografiska upptäckningarna och återrapporter från Ekofin kan jag inte hitta stöd för finansministerns uppfattning. Om Borg drivit frågan om att Portugal borde sökt hjälp i november/deceber så har han såvitt jag kan se inte förankrat denna ståndpunkt i riksdagen - vilket han måste. Det hade dessutom varit en stor sak i ett läge när EU kämpade med mångmilardpaket till andra länder.


Ett alternativ är förstås att Borg i november/december inte hade ståndpunkten att Portugal borde kasta in handuken och att han heller inte drev frågan då. Då framstår kommentarerna i samband med Portugals begäran om hjälp mest som lögnaktiga och ett sätt att vinna inrikespolitiska poäng. Men statsåd får inte ljuga i tjänsten så även för detta borde Borg få kritik av riksdagen. Jag ser fram emot Borgs förklaringar till sitt agerande. Undanhöll han viktig information om Sveriges ståndpunkt för riksdagen eller försökte han vilseleda svenska folket om hur han (inte) agerat i EU?

D

A-kassan behöver förbättras

DN skriver en hel ledare om den dåliga svenska a-kassan - som är en följd av regeringens politik. Trots en lång text lyckas man dock undgå att lyfta fram de tre viktigaste åtgärder som krävs för att förbättra den. För det första höjda tak och en faktisk ersättning för de allra flesta på 80 procent av lönen. För det andra rimliga kvalificeringsregler. För det tredje lägre avgifter. Talet om en obligatorisk a-kassa är för borgerligheten mest ett sätt att slipp tala om innehållet i försäkringen som förövrigt redan är obligatorisk på grundnivån.