onsdag 17 juni 2009

För mycket järnväg?

”Vi har överinvesterat i järnväg”. Det häpnadsväckande påståendet fällde finansminister Anders Borg i november förra året. Tågtrafiken ska alltså maka på sig till förmån för mer bilar och lastbilar enligt moderaterna. Det märks också i den praktiska politiken. Järnvägen sätts i strykklass.

I Katrineholm vill vi socialdemokrater göra tvärtom. Vi satsar på järnvägstransporter med vårt eko-logistiska centrum på Sandbäcken. Vi vill se mer av järnvägstrafik både till Stockholm – Göteborg och till Norrköping – Eskilstuna.

Men den borgerliga regeringen hjälper inte till. Viktiga järnvägsinvesteringar i Stockholm, den så kallade Citybanan, får regionen och Katrineholmarna stå för, istället för staten. Vi har ju överinvesterat i järnväg. Stödet till tågtrafiken mellan Norrköping och Västerås dras in och lämpas helt över på kommuner och landsting. Vi har ju överinvesterat i järnväg.

Istället för investeringar i mer tågtrafik blir det ideologiskt experimentverkstad vilket riskerar att ytterligare försämra tågets konkurrenskraft och Katrineholms status som viktig knutpunkt för tågtrafiken.

måndag 15 juni 2009

För svårt att vara rik och smart?

Har det verkligen varit för svårt i Sverige för den som är rik, smart och framgångsrik? Frågan måste ställas eftersom regeringens politik i så stor utsträckning siktar in sig på att göra det ”lättare” just för dessa grupper. De som har hög inkomst och förmögenhet har fått gigantiska skattesänkningar. Flyktingar som har lätt för att lära sig svenska språket ska få en bonus på några tusenlappar (för annars lönar det sig inte att lära sig språket?). När Björklund gör om skolan blir det elitklasser för de särskilt begåvade. Trots att ingenting tyder på att samhället blir bättre genom denna typ av insatser traskar man på i samma spår. Klyftorna ökar. Orättvisor blir fler.

Jag är övertygad om att politiken måste inriktas på att få med alla. Det är inte större klyftor och ökade orättvisor som är lösningen på Sveriges problem. Björklund gör det svårare att få en andra chans till kunskap. Istället borde komvux bygga ut. När kullarna som lämnar gymnasieskolan blir allt större borde platserna på högskolan bli fler, inte färre. När den svenska ekonomin blir allt sämre borde inte unga, pensionärer, sjuka och arbetslösa ensamma bära bördorna, det måste även förmögna och höginkomsttagare göra.

torsdag 11 juni 2009

När skeppet sjunker..

”När skeppet sjunker är min huvuduppgift att rädda sjömännen, inte skeppet”. Orden är statsminister Fredrik Reinfeldt.

Liknelsen om sjunkande skepp kan dock användas på fler sätt. Man kan med fog fråga sig om Reinfeldt gjort så mycket för sjömannen över huvudtaget. Insatserna för jobben är helt otillräckliga. Regeringens egna experter i det finanspolitiska rådet och konjunkturinstitutet är i det fallet eniga med den socialdemokratiska oppositionen.

Som kapten för den svenska skutan har Reinfeldt heller inte ordnat kön så att det är ”kvinnor och barn” som först fått tillträde till livbåtarna. Den ekonomiska krisen i Sverige bärs i första hand av de människor som har det sämst ställt.

Landets höginkomsttagare får stora skattesänkningar när kön till socialkontorens biståndshandläggare blir allt längre. Nu genomförs skattesänkningen till och med på lånade pengar.

De två hundra rikaste svenskarna har fått en miljon kronor i sänkt skatt eller mer per person när förmögenhetsskatten avskaffats, samtidigt som metallarbetare tvingas till sänkta löner för att om möjligt undkomma den havererade a-kassan.

Ett samhälle som fördelar resurserna och bördorna så orättvis blir ett svagare och kallare samhälle som i slutändan drabbar alla medborgare. Reinfeldt borde lära av andra sjökaptener med en annan syn på människan och vilka som bör gå först ner i livbåtarna.

En som borde ha sagt det åt honom lämnar regeringen idag. Lars Leijonborg har som partiordförande och sedan statsråd missat många viktiga delar i det socialliberala arv han borde förvaltat bättre. Leijonborg vill gärna bli ihågkommen för att han fick slutföra Sveriges ansträngningar med att få forskningsanläggningen ESS till Sverige. Risken är desto större att det kommer att bli försämringarna av de svenska trygghetssystemen och sveket mot inkomsttryggheten som blir det bestående intrycket.

Miljonerna till de rikaste

Jag har fått frågan om var uppgiften att de 200 rikaste svenskarna fått en miljon kronor eller mer i sänkt skatt. Svaret är att de kommer från finansminister Anders Borg. I en interpellationsdebatt sade Borg följande:

”Enligt en av SCB:s undersökningar betalar knappt 200 personer mer än 1 miljon kronor i förmögenhetsskatt. Den samlade förmögenhetsskatten för de 100 personer som i dag betalar högst förmögenhetsskatt är ca 400 miljoner kronor”

De hundra rikaste fick alltså i genomsnitt 4 miljoner i sänkt skatt – var.

måndag 1 juni 2009

"Gör mindre för jobben"

Den svenska regeringen tillhör de som gör minst i Europa för att möta krisen. Därför halkar Sverige efter. Därför ökar arbetslösheten snabbare här än i de flesta andra EU-länder. Därför är arbetslösheten bland ungdomar bland de högsta i Europa. Och därför är raset i tillväxten kraftigast här.

Trots detta vill Borg och Reinfeldt exportera sin misslyckade krispolitik till EU. Stridsropet på DN-debatt är nämligen ”Gör mindre”. Det är fascinerande.

Regeringen hanterar frågan om krisen i bilindustrin på samma passiva sätt. Reinfeldt snobbar med att man minsann inget gör och inget tänker göra. När Obama, Merklel och andra agerar för sysselsättning och industriell kompetensens i sina länder gör den svenska regeringen ingenting. Dessutom är de stolta över det.

Jag tror att det är dags för mer politik och fler åtgärder mot jobbkrisen. Första-jobbet-avdrag för unga, pengar till välfärdsjobben i kommuner och landsting, fler platser på högskolan och utökad praktik. Mer investeringar i miljöteknik och infrastruktur.


Läs gärna Peter Andersson i samma ämne